Vindens skugga

Jag blev förvånad när jag läste att den här var på topp 100 listan över böcker man bör ha läst. Jag har läst hans andra bok och tyckte inte alls om den. Men jag tänkte att skam den som ger sig och att jag verkligen ville läsa (höra) den första. Den var mycket bättre än den andra! Boken handlar om Daniel som i unga år kommer i kontakt med en mycket ovanlig bok. Han fascineras av den och vill läsa och veta allt om författaren. Det visar sig att boken för med sig en massa hemligheter som Daniel forskar vidare i. Det döljer sig ett stort och tragiskt människoöde i författaren till boken och Daniel blir en del av detta allt eftersom tiden lider. Boken är gåtfull och spännande samtidigt som den är intressant. Det visar sig att författaren fortfarande lever och att han och Daniels liv på ett lite konstigt sätt blir sammanflätade. I boken finns det både omåttlig kärlek, omåttlig ondska och omåttlig vänskap. Den är bra! Boken får 4/5 av mig.

Rymmaren

Jag var länge lite kluven till om jag ville läsa den här eller inte... Eftersom Bodström inte är min favoritpolitiker just nu så låg han inte så bra till, och man vill liksom inte gilla hans böcker i såfall. Men det är inte som politiker jag tycker illa om honom utan det är hans inställning till att kombinera med advokatyrken och göra reklam i plenisalen och allt det där. MEN

Pappa hade boken på ljudbok så jag lånade den av honom, och jag blev besviken för jag tyckte om boken.... Boken handlar om flera personer egentligen, justitieministern (där även Bodström själv är med lite grann), en polischef, en polis (före detta åklagare), advokater och några kriminella. Jag tycker att han gestaltar politikern bra (men jag har inget att jämföra med) och polischefen är ett lysande poträtt av Nyllet. Advokaterna är trovärdiga och det är ju också hans egentliga yrke så det är inte så konstigt. Handlingen drivs framåt hela tiden och det är inget direkt komplicerat men det är underhållande och faktiskt lite spännande också (inte thriller spännande men ändå). Det är som bäddat för en uppföljare också, många trådar hänger löst men jag vet inte om Idealisten är en uppföljare eller en fristående bok. Men jag är iallfall nyfiken hur det gick för personerna i boken. Särskilt justitieministern som inte framstår som direkt trevlig, men det verkar vara mest okunskap. Nåväl läsvärd (eller lyssnavärd) var den och den får 4/5 i betyg av mig.

Fyrmästarens dotter

En ny svensk deckare - Ann Rosman - den här utspelar sig i Marstrand med omnejd och det är ju lite spännande (även om det känns likt Camilla Läckberg - men det hade jag aldrig sagt om två böcker om Stockholm... i och för sig om det var två böcker om Sandhamn). Jag tycker att temat var ganska komplicerat, det var för många trådar som gick ihop på något sätt. Slumpen? tror inte det. Av en händelse så hittas ett lik (inmurat i en vägg) och då vill de först inte anmäla det hela men "som tur är" så är det rätt person som hittar personen så att rätt åtgärder kan vidtas (för bokens kommande intrig alltså). Att det var en av de två personer som befarades ha omkommit för många år sedan när de "lämnade" en båt. Samtidigt så är det en kvinna som har rymt från ett koncentrationsläger efter att ha blivit våldtagen av en tysk - hon kommer till Marstrand och träffar där på tysken (hur stor är den sannolikheten) och dessutom så kommer ett bortadopterat barn tillbaka till Marstrand för att ställa mamman mot väggen (eller nåt åt det hållet). Ursäkta att jag avslöjar lite för mycket men hallå, hur trovärdigt är det här egentligen. Visst, det är en bok, men det finns faktiskt lite gränser tycker jag. MEN, jag ger den trots detta en 4/5 i betyg för den är underhållande och man kan inte för sitt liv gissa sig till den kommande handlingen... Jag tycker också att en av poliserna är ganska skön (Folke som anmärker på svenska språket hela tiden - skulle kunna vara på mitt jobb...)

Jag tror nog att jag kommer att läsa nästa del i den här deckarserien (om det nu blir en serie). Man får hoppas att den första var lite överarbetad och att nästa blir lite mer "normal.

När barnet lagt sig

Nu har jag läst Nyqvist bok "När barnet lagt sig". Det som stör mig med den boken är att jag känner igen stora delar av berättelsen och jag har inte läst den här boken tidigare... För det första så är det berättelsen när han som liten är i fjällen och det är ett annat barn där som är stökigt och störigt. Det andra barnets far dör på väg upp till fjällen för han krockar med en älg. Jag är säker på att jag har läst det tidigare men jag kan inte komma ihåg var!!! Då var det en längre berättelse med fler detaljer, bl a att skidläraren och pojkens mamma hade ett förhållande. Nåväl det var även andra delar i boken som jag kände igen. Jag blir allt lite orolig för det känns som om jag har läst den tidigare. Skumt eftersom den kom ut i höst och jag har inte läst den i år det är jag alldeles säker på. Nåväl, boken handlar om hans sökande efter sitt ursprung. Han tar kontakt med sin mamma och sin pappa och det ger honom ett djup som han inte haft tidigare. Han blir också varse om hur lik han är sin far i handligar och rörelsemönster, trots att de aldrig träffats tidigare. Men boken var annars ganska platt tycker jag. Det stör mig mest att jag inte vet var jag har läst historien tidigare. Boken får 3/5 av mig.

Bara vanligt vatten

Kajsa Ingemarsson har jag läst tidigare, och jag har tyckt sådär. Underhållande men ändå lite sega - hur nu det hänger ihop. Den här tycker jag ungefär likadant med. Författaren Stella som är en riktigt ensam överklass dam, som får problem med lägenheten. Då kommer underklass Jonny in i hennes liv och det tar ungefär tre bokstäver innan man fattar att det kommer att hetta till mellan dem, men att det kommer att bli problem pga klasstillhörigheten. Samtidigt tog henns förhållande med den fina mannen en oväntad vändning. Den hade jag inte trott i den här boken. Men egentligen borde jag inte bli förvånad alls. Jag tycker att det drogs ut väldigt länge på Stellas skrivproblem och hur jobbigt allt var inledningsvis, innan det väl tog snurr och började hända lite saker. Det var väl ändå inte så komplicerad bakgrundshistoria? Jag vet att många gillar det men inte jag, alltså när det beskrivs exakt vad personerna har på sig och var de har köpt de olika sakerna. Inte för mig. Men som sagt ganska underhållande ändå. Den får 3/5 av mig.

Vävarnas barn

Nu har jag lyssnat på Vävarnas barn. Det är en bok som jag har läst tidigare och som jag tyckte väldigt mycket om då. Jag valde nu att lyssna på den i bilen och det var Helge Skoog som var uppläsare. Till en början störde jag mig mycket på att det var mer som en faktabok än som en roman. Men den är desto bättre som faktabok. Den är mycket bra, man får reda på en hel del om hur det var på den tiden i Sverige, och Stockholm framför allt. Boken handlar om vävarna och fabriksarbetarna i Stockholm under 1700-talet. Det blir ett autmatiskt framväxande av den familjen man följer (som ju heter Krohn och det är lite träffande). och även utvecklingen av samhället parallellt. Trots att det är osannolika historier och utvecklingar av händelser så gör det att man får en sammanhängande bild av hur det var på den tiden. Jag ångrar inte en sekund att jag valde att lyssna på den här trots att jag läst den tidigare och jag kommer att lyssna på alla delarna i tur och ordning och även Stad serien. Den får 4/5 men det är lite för att jag tyckte att den var så bra första gången jag läste den....

Presidentens hustru

En tjock bok det här. Den handlar om en kvinnas olika faser i livet, nu är det ju inte vilken kvinna som helst utan hon blir presidentens hustru. Det som är lite grejen är att det nästan verkar som om det ska bygga på en verklig president hustru (Bush) men eftersom jag inte har någon som helst koll på henna så är den kopplingen svår att se. Men men. Alice föds och lever i Wisconsin och framförallt i Madison och det är ju lite kul eftersom vi var där i september. Men hon har en ganska okomplicerad barndom får man väl ändå säga - ända till dess att hon krockar med bilen på väg till en fest och mannen/pojken hon krockar med dör. Det visar sig då att mannen/pojken är den som hon är väldigt förälskad i och som hon var på väg för att träffa. Den händelsen ligger kvar i resten av hennes liv och det känns som om hon straffar sig själv under resten av sitt liv för det. Hon hamnar i en ganska orimlig siutation då hon som demokrat blir första dam i USA. Hon håller inte med sin man och hon ville inte heller att han skulle bli president. Jag vet inte vad jag ska säga om boken egentligen, som sagt eftersom jag inte kan något om förebilden så blir det lite konstigt. Boken var dock underhållande och intressant. Men men den får inte mer än 3/5 av mig iallafall.

Finns inte på kartan

Nu fick jag tag på en lite mer lättsmält bok. Carin Hjulströms debutbok (tror jag) "Finns inte på kartan". Det var en charmig bok om livets små svårigheter. Huvudpersonen går på journalisthögskolan och hon får sin praktikplats i en liten liten by på en liten liten tidning. Hon är allt annat än nöjd men det blir såklart jättebra. Hon har kärleksproblem, familjeproblem och mår kanske inte jättebra. Men hon kommer till praktikplatsen och hon gör nytta. Hon blir betydelsefull och man inser att det inte är allt att vara på den stora flashiga praktikplatsen. Jag tycker dock att det går lite för fort i slutet, i början byggs historien upp bra men sedan blir det som en sammanfattning av vad som händer. Har hon fått sidbegränsning? Nåväl, boken är bra och läsvärd tycker jag. Den får 4/5 av mig i betyg.

Den goda tjuven

Nu vill jag ha en bra bok.. det har varit för många dåliga eller halvdåliga. Men den här tog faktiskt priset. Den var usel (enligt mig alltså). Boken handlar om en pojke som växer upp som föräldralös i ett kloster, han saknar en hand. En dag kommer det en man och säger att han är hans bror och att han ska ta hand om honom. Men det visar sig inte stämma utan pojken hamnar med en riktig rövare. De gräver upp lik och säljer till en läkare och de råkar ut för både det ena och det andra. Det känns som om det är riktigt elände hela tiden i boken. Nattsvart, lerigt och regnigt. Pojken blir iallfall vän men en man som de gräver upp ur en grav, för han är inte död, men det är en riktig mördare som har många liv på sitt samvete. De hamnar i en by där en råttfällefabrik är det enda som finns, förutom kvinnan de hyser in sig hos. Nåväl, boken handlar om pojkens sökande efter en bakgrund - och den får han till slut reda på, på ett obehagligt sätt. Hans vänskap som också är ganska obehaglig och hur han trots allt ställer upp för andra människor. Men det kanske är så att jag inte förstår den här boken, men jag tyckte att den var riktigt usel. Den får 1/5.

MItt första liv

Den här har jag lyssnat på i bilen under den senaste tiden. Den var inget vidare, men det kanske beror på att jag inte har någon koll på vem hon är egentligen och vad hon har för bakgrund författarmässigt. Nåväl den handlar om hennes uppväxt och jag måste säga att jag fick absolut inget sammanhang alls. Jag lyssnade till och med på skiva 5 före skiva 4 utan att märka det.. Inte bra. Men det var liksom små berättelser som gick i varandra och på något sätt ledde det framåt men ändå inte. Nåja svårt att förklara men bra var den inte. Men jag fick ändå några tankeställningar när hon berättar om hur det var att växa upp i Norrland hos morfar och mormor och hur det har påverkat hennes liv. Tyvärr var det så att den var lite för lik den andra boken jag höll på (De oförglömliga) med samtidigt och det gjorde att jag ibland tänkte att det var ju här det där hände men sedan visade det sig att det var i den andra boken (när jag tänkte efter lite). Just att de handlade om familjerelationer båda två. Det är bra att ha två helt olika böcker samtidigt det vet jag sedan tidigare. Två svenska deckare är också kass. Nåväl tillbaka till boken. Ibland fann jag den ändå ganska charmig, men inspelningskvalitén var alldeles för dålig för att den ska kunna få något annat än 2/5.

Gabriella Ahlström - "De oförglömliga" 3/5

Ny bok, den började bra tycker jag men den dog ut lite på slutet. I början var jag mest förvånad över att det inte var några kapitel, det blir lite jobbigt att läsa då tycker jag. Man vet inte var man ska sluta. Men det kom ett kapitel, efter ungefär 150 sidor... Nåväl, boken handlar om en på ytan sett framgångsrik familj men den handlar mest om en av familjemedlemmarna som inte är lika framgångsrik. Familjen är framgångsrik men de bär på sorger och de bär på hemligheter. Dessa hemligheter vill de inte släppa ut. Men det är inte några tragiska hemligheter utan det är mer en insikt om ett förhållande mellan barnen i familjen som är svår att förstå. Jag får inte något riktigt grepp över hur det fungerer egentligen. Flickan i boken lever i ensamhet och det är någonting som har växt fram i från barndomen. Jag följde historien med spänning och när den utlösande faktorn kom så hade jag förväntat mig lite mer. Alltså inte att händelsen skulle vara värre för det kan den nog inte men att reaktionen skulle ha blivit mer och att det skulle ha hänt mer i hennes liv efter avslöjandet och efter att hon vågade konfrontera detta. Men det kom aldrig. Familjen valde förnekandet. Men det kanske är så det är. Länge var den en 4:a men eftersom den aldrig kom igång på det sätt som jag ville så blir det 3/5.

Råttfångerskan

Inger Frimansson brukar jag läsa, och jag brukar tycka att hon skriver ganska bra. Den här gången är jag lite mer tveksam. Jag tycker att boken var lite tjatig, det hände inte så mycket. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Boken är en form av relationsdrama, mellan kvinnor som har haft samma man och hur relationerna fungerar med deras respektive barn. Visst det är ett ganska intressant tema men jag tycker inte att det håller riktigt. Den blir lite överdriven även om jag tycker att den är ruskig som jag hade förväntat mig. Upplösningen kom lite tvärt men det var ändå ett bra slut även om det inte känns helt logiskt. Men det är väl lite så det ska vara med hennes böcker. Jag har dock varit kluven till betyget. Jag väger mellan 3 och 4. Till slut så blir det iallafall en 3, den fick inte riktigt mig att fastna på rätt sätt.

Mamma, pappa, barn

Nu var det dags för en kriminalroman tyckte jag. Men jag var inte riktigt redo för det ändå. Jag testade en ny serie, Hammarbyserien. Jag började lyssna på den första delen i mobilen. Men det var så kass ljud så det var ingen idé. Jag tror dock inte att det gör så mycket att jag hade missat första delen i serien. Men, men. Jag tycker att boken var lite för mycket. Mamma och son som blir påkörda, ensam treåring i en lägenhet, en flicka blir mördad för att de tror att hon är sin syster. Samtidigt som en av poliserna råkar ut för ett sexuellt trakasseri a´la jättekonstig sort... Jag tycker inte att den kom in på djupet någonstans utan det var så mycket händelser överallt, men som sagt inte på djupet någonstans. Jag hade ändå en viss förhoppning om boken och den rullade på lätt när jag läste, det var absolut inte så att jag tvingade mig att läsa utan jag kunde faktiskt inte lägga ifrån mig den och det brukar vara positivt. Men det räckte inte i det här fallet.. Den får 3/5 av mig.

Tea bag

Idag har jag lyssnat klart på Henning Mankells "Tea Bag". Jag trodde faktist att jag hade läst de flesta av hans böcker, men jag hade tydligen missat den här. Den tillhör ju inte kriminalroman varianten, utan är väl snarare någon form av motpol (särskilt den här boken). Boken handlar nämligen om en författare som skriver poesi, men hans förläggare vill att han ska skriva en kriminalroman. Det visar sig också att i stort sett alla i hans omgivning ska skriva kriminalromaner. Huvudpersonen däremot börjar träffa (av en händelse) ett gäng kvinnor som lever på flykt i Sverige och han får deras historia berättad för sig. Kvinnorna berättar sin historia i olika avsnitt och de vävs in i varandra så det är nästan att man inte vet vad som är vad, eller vem som är vem. Mankell skriver alltid så att man fastnar och vill läsa/höra vidare, men jag tycker inte att det här var en av hans bättre böcker. Det var långa berättelser som kvinnorna berättade och jag tycker inte att man fick riktigt veta hur det gick egentligen. Boken tar liksom bara slut. Inte så bra... Men trots allt får den 3/5 av mig.

Den vita tigern

Det här är en bok av en indisk författare, jag tänkte direkt på min favoritbok Shantaram. Men den här var inte alls som den. Den handlar om en kille som föds in i ett lågt kast , tjänarkastet och att han i hela sitt liv ser det förhållandet framför sig, han ser andra runt omkring sig som på ett annat sätt accepterar sitt öde. Han gör det också egentligen, till en början, men han ifrågasätter för sig själv varför det är som det är. Han inser också att han skulle kunna ha fått chansen men att han inte fick den. Jag tycker att det är lite konstigt att boken är skriven som brev till Kinas premiärminister, men det var ju lite udda förstås. Boken är inte så där jättebra tycker jag. I början var den bättre men jag tyckte att den sjönk på slutet. Den får 3/5 av mig.

Igelkottens elegans

I den här boken är det två personer som har huvudrollen. Det är portvakten Renée, hon är en kultiverad och intelligent kvinna, men hon lever ett annat liv. Hon spelar den typiska rollen av en portvakt och ger sken av at vara någon helt annan. Hela hennes liv går ut på att hålla den riktiga bilden av henne själv dold. Orsaken till det är en tragisk händelse i barndomen. I huset där hon är portvakt är det en annan väldigt intelligent flicka som bor. Hon är 12 år och har bestämt sig för att ta livet av sig på sin 13 års dag, då hon tycker att hon inte kan leva i den här världen. Men allt eftersom så korsas deras vägar och hon inser att livet har en annan mening. Den här boken tycker jag var väldigt bra även om det blir lite mycket utläggningar ibland. Men jag ville ha mer, jag tycker att det var tråkigt att den slutade som den gjorde. Men den får 4/5 av mig.

Kunzelmann & Kunzelmann

En ganska tjock bok men samtidigt en bra bok. Boken handlar om far och son Kunzelmann, men aldrig tillsammans utan deras historia går var för sig. Boken inleds nämligen med att äldre herr Kunzelmann avlider. Man får följa sonens strävan efter att få reda på vem fadern egentligen var. Eftersom han visar sig vara någon helt annan än den han trott. Samtidigt får man följa faderns liv och leverna och varför han blev den han var. Boken är bra, intressant, bra språk och roliga profiler i boken. Den utspelar sig verkligen i nutid men samtidigt väldigt långt tillbaka. Man får liksom två saker i ett som på något sätt koppas ihop på ett bra sätt. Boken är lång men den känns faktiskt aldrig seg utan den håller igång hela tiden, även om vissa diskussioner i boken blir lite mycket för mig. Men boken är bra och den får 4/5 av mig.

Åse

Nu har jag lyssnat på en bok som jag faktiskt har skämts för lite grann. Den handlar om en överklasskvinna som har kärleksproblem.... Det känns lite överdrivet och galet att få veta vad de har på sig för kläder, vilka märken det är som gäller. Det är inte min buisness men den var ändå kul att lyssna på tycker jag. Jag vill lyssna klart på den iallafall. Men den var inte direkt bra, man kan väl säga att man i stort sett kunde säga vad som skulle hända redan i kapitel ett. Men det är det som är charmen med den här typen av böcker också, lite hederlig kärlekshistoria utan att krångla till det. Nåja, den kunde gett mig mer och som sagt, jag skämdes och vände boken upp och ner när jag parkerade bilen.. Den får 2/5 av mig.

Den dubbla tystnaden

Jaha, en ny bok av Mari Jungstedt. Jag har lyssnat på några andra av henne i serien om Knutas och de andra poliserna på Gotland. Det är otroligt vad mycket det händer på Gotland.... Boken handlar om ett kompisgäng och på något hörn är Ingmar Bergman inblandad, inte han personligen, men hans hus och hans grannar. Handlingen är ganska bra även om det inte är så mycket trovärdighet bakom. Jag störde mig lite att helt plötsligt så började berättelsen övergå i jag-form. Lite konstigt grepp tycker jag mitt i boken sådär. I vanliga fall brukar man få följa mördaren lite vid sidan om men nu fick man följa en annan biperson lite vid sidan om ett tag inledningsvis för att sedan övergå till att även på följa mördaren lite vid sidan om. Lite konstigt upplägg måste jag säga. Sammanträffandet med den andra bipersonen känns lite mycket också. Men det blev en snygg avslutning och berättelsen höll ändå ihop hyfsat tycker jag. Men den får ändå bara 3/5.

Primtalens ensamhet

Paolo Giordanos bok "Primtalens ensamhet" handlar om två mycket ensamma människor. Den ena klandrar sig själv för sin systers försvinnande, den andra klandrar sig själv för sitt livsöde (handikappad). Båda dessa personer lever på helt olika sätt och har helt olika avsikter med livet, men de möts och det uppstår någon form av samverkan mellan dem, även om jag inte tycker att deras närhet kommer fram tillräckligt tydligt. De är i alla fall väldigt nära varandra men det räcker inte till, en av dem flyr för att komma ifrån den andra. Boken är ändå djup på ett sätt som ger en förståelse till anorexia (som den ena är drabbad av) och självskadan (som den andra drabbas av). Men jag tycker ändå att boken var lite för ytlig och inte gick in riktigt på djupet i deras relation till varandra. Boken var ändå läsvärd men som sagt den gav mig inte så mycket efteråt. Den får 3/5 i betyg.

Svinhugg

Marianne Cedervalls debutroman var helt klart en bra debut. Boken var charmig och underhållande. Bokens huvudperson Mirjam har fått utså flera tråkigheter i sitt liv och hon blev lurad av ett företag med tre personer. Att hon sedan efter flera år återvänder till det område de kom ifrån och att de under en sommar alla tre går och dör är kanske mer än ett sammanträffande. Men det är ändå någonting som bara är underförstått, allt kan lika gärna vara naturligt och det är det som är charmen. Trots att det är en sk spåkvinna med och att Mirjam provar med affirmationer så är det inte säkert att det är så men det ger en charm åt boken och den blir väldigt underhållande. Kanske att jag är lite för snäll när jag ger boken 5/5 men jag tycker den var mycket bättre än flera av de 4 som jag har gett tidigare (kanske var jag för snäll då).

Fly för livet

Nu har jag lyssnat klart på en ljudbok till, den här började jag på innan USA resan och jag kan inte säga att jag har saknat den. Den handlar om fängelseprästen Ingrid, jag har läst en bok om henne tidigare men den har jag inte något bättre minne av. Det var först när jag hade lyssnat en stund som jag kom på det. Iallafall, Ingrid blir gisslan i ett flyktdrama från fängelset. Sedan handlar boken mest om hur allting går fel och hur de personerna som ingår i rymmarskalan fungerar och vad som rör sig i Ingrids huvud. Hur hon av någon anledning tänker tillbaka på en gammal pojkvän som misshandlade henne. Hon skäms för det förhållandet och framförallt att det inte ens var hon som lämnade honom utan han som lämnade henne. Nu kanske jag avslöjade lite för mycket men det var inte direkt någonting som man hölls på halster för att få veta. Man kan verkligen säga att allt gick fel. 5 döda är väl kanske inte det vanliga när någon rymmer från fängelset... Ooops nu sa jag visst ändå mer. Men det gör inget för det är inte en bok jag rekommenderar ändå. Ingrid funderar mycket på varför hon agerar som hon gör och varför hon fungerar som hon gör i det verkliga livet. Det är en hel del "livsfilosofi" och handlingen blir ganska seg tycker jag. Den får 2/5 av mig.

Människohamn

Även den här kommer lite i efterhand:

Det här var en spänningsroman stod det, men det var mer en fantasyroman tycker jag. Handlingen var helt orimlig redan från första sidan och det fortsatte på samma sätt. Boken är säkert bra om man tycker om den typen av böcker, men det gör inte jag så jag tröskade mig faktiskt mest igenom den. Den fick mig inte alls att känna någonting för den.

Den får 2/5 av mig för jag läste trots allt ut den.

Hypnotisören

Den här boken recenserar jag lite i efterhand, jag läste klart den i USA, så här kommer det jag skrev då:

Boken är tänkt som den första i en serie, men jag måste säga att jag inte fattade vem som ska vara huvudpersonen. Är det läkaren eller polisen. Boken handlar mest om läkaren men det känns som hans roll har spelat ut sin betydelse i den här boken och det blir svårt att ha med honom igen. Medans polisen fick väldigt lite utrymme även om man till viss del fick lära känna honom som en riktigt besservisser. Boken var spännande och otrolig och mycket händelser på en gång som faktiskt fick mig att se det som tre olika delar och det blev först en del som var intressant för att sedan flyttas över till en annan del och då glömde man liksom bort den första delen. Den får 4/5 av mig.

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann

En bok som är skriven av Jonas Jonasson, jag har aldrig hört talas om honom men jag högg den ganska direkt när jag såg den i hyllan och efter att jag hade läst på baksidan. Boken handlar om Allan Karlsson som på sin hundraårsdag rymmer från ålderdomshemmet. Historien är makalös, den är omfattande och fantastiskt roligt skriven. Eftersom det händer en hel del redan inledningsvis så blir man bara mer och mer fascinerad. Hur har han fått ihop det hela? Jag älskar uttrycken och sättet som historien berättas. Att den sedan, till viss del, utspelar sig i mina hemtrakter gör bara saken ändå roligare. Jag tycker att boken visar levnadsglädje, optimism och ett stort mått humor. Det här är den andra boken som får 5/5 av mig.

Maskarna på Carmine street

Nu har jag läst Nessers senaste bok, Maskarna på Carmine Street. Jag tycker väldigt mycket om hans böcker, de är speciella. Jag har lyssnat på en hel del av dem på ljudböcker och jag kan riktigt höra hans röst när han läser den här - för han läser ju själv. Han har som vanligt ett underfundigt språk och ibland får han till formuleringarna så att jag nästan skrattar, eller ler iallafall. Det är fint och lite högstämt och jag älskar det. Boken är inte typisk för Nesser (tycker inte jag) men den är det ändå, Dr Klimke är med i en bisats och det gör att man ler ännu en gång. Boken är bra och den handlar om en fruktansvärd händelse, en familj som får sin dotter bortrövad - mannen ser till och med det hela. Kvinnan blir psykiskt sjuk och de flyttar till New York för att starta ett nytt liv. Sedan kommer det fram konstiga sammanträffanden som leder mannen och kvinnan i en viss riktning. Men det är inte själva spänningsdelen som är det viktiga på något sätt utan det är språket och tankegångarna och sådant som är huvudpunkten. Jag tycker om boken och rekommenderar den varmt. Men den får inte en 5:a men den ligger helt klart närmast hittills. Det är bara Shantaram som har kommit upp i den klassen.
Som sagt 4/5 får den.

Ängelns lek

Nu har jag lyssnat på en längre bok i bilen igen. Den här kändes nästan lika lång som den förra. Men den här tyckte jag inte riktigt om. Den var konstig och jag gillade det inte. Böcker kan vara konstiga men ändå bra men inte den här. Jag gillade idén med en bok som handlade om kärlek till böcker. Men när det blev en fråga om övernaturlighet och så tyckte jag att det blev för mycket. Jag förstår inte riktigt att hans tidigare bok har fått otroligt bra recensioner. Men den kanske inte alls är så här. Bokens handling känns seg, till slut blev det "a men kom igen nu..." och det är inte kul när det är handlingen som hålls tillbaka på något sätt. Vissa partier i boken var bättre än andra men på det stora hela - njet. Jag ger den 2/5 i betyg.

De dödas ombud

Den tredje av Bokias böcker var en engelsk bok, det märktes tydligt. Boken handlade om en kvinna med psykiska problem. Hon hade fått nytt jobb, gått igenom en skilsmässa och flyttat. Hon var coroner och det är något som inte är helt lätt att förstå eftersom det inte fungerar alls så i Sverige. Det var alltså stökig juridik. Boken handlade om två dödsfall som inte var klargjorda och det var tydligt korrumperade undanröjningar. Men hur det hela egentligen blev som det blev var lite oklart tycker jag. En väldigt stor sak av någonting som inte var så stort från början. Det var en krånglig bok fast ändå lättsam och underhållande. Jag hade inte kläm på de olika instanserna och vilka personer det var som egentligen stod för vad så. Men som sagt trots det underhållande och jag ville läsa vidare eftersom den var lite spännande till och från. Trots allt det där så får den 3/5 i betyg av mig.

Släktfeber

Nu har jag läst "Släktfeber" av Sara Paborn. Boken handlar om en ung kvinna som åker "hem" efter att hennes mammas faster har gått bort, 107 år gammal. Det visar sig vara en rörig släkthistoria där hon framförallt är besviken för att distansen till sina föräldrar - framförallt fadern. Hon förstår inte heller moderns ovilja att inte vilja prata med sin syster och det gör att kvinnan i boken - som jag aldrig har förstått vad hon heter - tycker att det är en avgrund till henns bakgrund. Hon är besviken för att henns mamma övergav henne när hon var liten och hon fostrades av fastern. Det visar sig att även modern fostrades av fastern. Allt eftersom boken lider så får kvinnan liter mer insikt om hur förhållanden är och hon accepterar också situationen på ett annat sätt. Hon får se hur människor kan ändras och vad det är som är viktigt och inte viktigt i livet. En riktigt tänkvärd bok, alla har vi väl någon gång velat att våra föräldrar skulle vara på ett annat sätt än de är och på något sätt velat ställa dem till svars för det, men som tur är inte gjort det. Boken visar att det fungerar att accepetera även det man har varit besviken på länge. Boken var fin på något vis och den får 4/5 av mig i betyg.

någon sorts frid

Nu har jag läst första boken från Bokia, det är den första i min lilla utmaning att hinna läsa alla 60 under året... Det ska bli kul. Den första var bra, riktigt bra. Den handlade om en psykolog som har fått någon som förföljde henne och ville henne illa. Jag tycker att spänningen var uppbyggd bra och det var intressant tema och dessutom hennes egna trauma i bakgrunden. Kanske inte helt realistiskt men en bra story helt klart. Det var intressant att ta del av problemen med att hitta en skyldig bland de udda människor som rör sig kring en psykolog. De människor som fanns med i boken var alla urtyper som man verkligen kan känna igen i det dagliga livet. Även om jag själv mest känner igen mig i en av de "sjuka" individerna. Inte så bra. Händelserna i boken ledde till att det blev en utökad och mer komplicerad bild för de övriga patienterna som hon hade. Boken är klart läsvärd och jag har istort sett sträckläst den. Den får 4/5 i betyg av mig.

Snömannen

Sjunde boken av Nesbö var i mina ögon den bästa (hittills ska man väl säga). Det är en spännande bok med en intrig som är intressant. Som vanligt i hans böcker så tror man flera gånger under bokens gång att man har funnit mördaren, men nu när man har läst hans böcker, så vet man att det är alldeles för mycket kvar i boken för att det skulle kunna vara slutet. Men det gör ingenting untan det blir snarare spännande att försöka lista ut vad den personen har med slutupplösningen att göra. Det är spännande att han lyckas få in så många parallella händelse i en stor övergripande. Nu när man känner Harry så blir bäckerna ändå mer levande och det är verkligen uppbyggt under lång tid, utvecklingen i den här boken. Läsvärd och spännande, den får 4/5 i betyg av mig.



Nu ska jag börja läsa föra Bokia boken!

Utmaning

Idag var jag på Bokia och gick med i deras låna och läs. Det är 60 böcker som man får låna under ett år (fram till augusti 10). Jag vill hinna läsa alla. Den sista får man behålla. Jag börjar med "någon sorts frid".

Åsa Larsson - "Det blod som spillts" 4/5

Åsa Larssons andra bok i serien om Rebecka Martinsson. Den här har jag missat, jag har läst den före och någon efter men inte den här. Den var bra. Eftersom jag vet hur det går sedan för Rebecka så känns det bra att få läsa om vad som händer innan, jag får dessutom en liten annan syn på karaktärerna eftersom de återkommer i följande böcker. Jag vet lite mer än jag borde med andra ord. Boken är spännande och det är skön intrig, inte för mycket fakta och inte för mycket humbug. Personerna beskrivs på ett väldigt levande sätt och jag kan faktiskt riktigt se dem framför mig. Men lite mycket mord kanske. I förra boken var det några som dog och det är två i den här boken. Men det gör ingenting. Texten är lätt att komma in i och lätt att följa hela vägen. Den får ett bra betyg av mig 4/5.

Sommardöden

Nästa bok till handlingarna. Sommardöden var andra boken av Mons och jag tyckte riktigt bra om den första så jag såg fram mot att läsa den här. Jag tyckte att den var väldigt bra i stort sett hela vägen. Men jag blev lite besviken på slutet. Det behöver inte drabba huvudpersonen personligen.... Som jag lärde mig i den första boken så var det att han inte har gjort så mycker research och att han vet om det och bryr sig inte heller om det. Det stör mig lite, så klart, poliser har inte vapnet hemma. Men storyn håller och den är spännande hela vägen. Berättarstilen i förra boken tyckte jag om, att det berättas ur olika perspektiv så att man får helt annan förståelse för personerna som är med i boken. Jag tycker om personerna, de är sammansatta och de är verklighetstrogna och de är intressanta. Jag tycker om den här boken också (trots det lilla intermezzot på slutet) och den får 4/5 av mig i betyg.

Vägen

Den här boken köpte jag på ren vinst och förlust. Den var på rea och jag kan faktiskt förstå varför. Den har fått Pulitzerpriset men det är inte en bok för mig. Den är säkert fint språk och den har en bakomliggande tolkning om man ser till djupet av boken, om vänskap, rädsla och sådant. Men den handlar om en man och en pojke som nästan är ensamma överlevande (men efter vad?) och de vandrar (till vad?). De möter godhet och de möter ondska (mest ondska) och det slutar med att mannen dör och det känns nästan som om det blir ett så! efter det att mannen har dött. Författaren vet inte riktigt vad han ska göra av pojken känns det som. Men jag är säkert elak men jag tycker inte att den var särskilt bra. Men den är nog välskriven som sagt och det är en surrealistisk bok, men inget för mig.

Dödergök - Katarina Wennstam

I boken får man lära sig en hel del. Man får reda på hur det vanligen fungerar i förhållanden där mannen misshandlar kvinnan. Ibland kändes det som en ren faktabok. Men Katarina har vävt in en ganska spännande handling trots allt och det är ett ganska oväntat slut ändå. Man får en inblick i hur det fungerar - på riktigt. Eftersom jag är lite insatt genom jobbet så vet jag att det är trovärdigt och är det någon som kan det här så är det Katarina. Hon har grävt och grävt i de här frågorna. En extra finess är att det även handlar om hedersmord och man blir faktiskt nästan tvungen att ta ställning själv också. Boken är intressant och så men jag tycker att den var lite seg. Den kunde nog ha kortats ner en del. Men den får 3/5 i betyg av mig.

Mästaren och Margarita

Visst, det är en klassiker, men jag vet inte.. Jag blev rekommenderad boken av min gamla chef att läsa den. Jag vet inte riktig varför faktiskt.. Den var skum och inte heller speciellt bra. Inte i min smak iallfall. Det var en sådan där skum bok. Men eftersom man fattade ganska omgående att det var djävulen det handlade om så blev det inte direkt spännande på den fronten. Men boken var välskriven det måste jag hålla med om. Och handlingen föll framåt hela tiden. Även om jag inte var så förtjust i de mest konstiga detaljerna med flygning och svart magi. Men jag är riktigt nöjd över att jag har läst den, och jag läste hela. Den har legat som ett dåligt samvete sedan jag slutade i Stockholm och det är faktiskt två år sedan snart. Dags att kunna bocka av den med andra ord. Men den får inte mer än 2/5 i betyg av mig.

Åsa Larsson och Lena Andersson - "Guds starka arm" 4/5

En kort novell har jag lyssnat på. Den var bra. Härlig stämning och härligt språk. En kvinna som gick mot sin familj och gifte sig med en svensk. Hon fick ångra det bittert eftersom han slår både henne och barnen. Men han blir ihjälslagen i sängen... Kvinnan sörjer inte och man får en bra inblick i samhället i norr, eller hos laestadianerna rättare sagt. Charmig liten bok som trots charmstämpeln inte är en lycklig bok utan en tragisk historia som trots allt är fin. Nåväl svårt att förklara...

Jo Nesbö - Frälsaren

Nu har jag läst ytterligare en Nesbö bok. Han är lite speciell helt klart Harry Hole. Men jag tycker om honom och hans något speciella arbetsmetoder. Tyvärr så fick man i bokens slut reda på en sak som jag tyckte drog ner det hela lite. Jag har accepterat Prinsen (läs tidigare recensioner) men att även Möller var inblandad tycker jag inte om. Nåväl det var inte det boken handlade om. Den handlade om en intrig i Frälsningsarmén. Det gav en något annorlunda inblick i deras verksamhet. Jag tror inte att det är helt överensstämmande med verkligheten, men men. Att sedan mördaren också lider av en unik "sjukdom" (på samma sätt som Beate Lönn) som jag aldrig har hört talas om är osannolik. Men Harry Hole böckerna läser man inte om allt måste vara sannolikt (men varför klagar jag på det då?). Boken är ok och jag tycker att den var lättare att komma in i än några av hans tidigiare böcker. Det roliga är också att man vet att det är helt oväntade slut i böckerna och de kan man inte ens i sin vildaste fantasi gissa sig till. Boken får 3/5.

Mons Kallentoft - "Midvinterblot"

Kallentoft har skrivit en bra bok, även om jag inte är förtjust i döda som talar. Men jag tycker om hans uttryckssätt och det sätt som personerna beskrivs i boken. Det är en deckare helt klart. Men det märks att han inte eftersträvar att vara en riktig polis, vilket han skriver i inledningen (hur många poliser har sitt vapen hemma). Det hade varit lite mer trovärdigt för oss poliser om det hade varit vissa grundfakta som hade kontrollerats. Men, men det är bara att bortse från det och acceptera faktum. Men jag tycker att intrigen var bra, spännande och allt som en deckare ska vara. Jag tycker dessutom att det är fantastiskt skönt när den som är skyldig är med lite i boken och inte helt utanför fram till upplösningen. Här är det flera människor som vävs samman till en riktigt tragisk historia. Boken är bra och den får 4/5 av mig.

Smärtbäraren

Nu är ännu en CD bok utlyssnad. Den här var väldigt bra, inledningsvis, men sedan tycker jag att den tappade en hel del. Den handlade inledningsvis om hur en ung kvinna går in i andras kroppar och hjälper dem och komma tillrätta med saker och ting. Hon ser på kroppsliga "behov" utifrån och det är en intressant vinkel. Att bara ser sug och hunger som ett kroppsligt ont att det går att lära kroppen att tåla det. Men när hon sedan börjar fly från någonting som inte verkar riktigt vettigt så tycker jag att den spårar ut lite, även om grundidén med kvinnan som inte vill vara i sin egen kropp är ganska bra. På det stora hela så tycker jag att det är en bra bok men en annorlunda och intressant vinkel.

Katedralen vid havet

Nu har jag läst ut en tegelsten. Den var inte lika bra som den andra tegelstenen, men den var faktiskt ganska bra. Den handlade om ett (eller flera egentligen) människoöden i 1300-talets Barcelona och omnejd, men framförallt Barcelona. Boken beskriver en pojkes väg till man och en resa som verkar smått otrolig. Han föds som resultat av en våldtäkt (även om det var inom äktenskapet) och han avancerar till en väldigt framstående medborgare i Barcelona, men hans väg är lång och han stöter på många svårigheter på vägen. Ibland kan man tycka att det inte är möjligt att drabbas av så mycket som han gjorde, men så är det ju en bok också. För jag tror inte att det här skulle kunna ha hänt i dåtidens Barcelona. Boken beskriver dock hur det är i Barcelona och vad det är som driver människorna och vad de lever för. Vilka olika valmöjligheter de står inför och hur samhället fungerar (även om jag tycker att det var lite svårbegripligt ibland, med mycket namn, orter och liknande - ofta hette de likadant också). Jag tyckte iallafall om boken och den gav ett sug efter att läsa mer hela tiden. Jag ger den 4/5 i betyg.

Jens Lapidus - Gängkrig 145

Nu har jag läst ut en väldigt "snabb" bok. Lapidus tredje bok. De två andra var riktigt bra nyskapande böcker tycker jag. Den här var också nyskapande fast på ett annat sätt. Det var en bok i serieform. Den var så där tycker jag. Men eftersom jag kände till personerna sedan tidigare så blev det ganska kul att läsa (titta) boken. Men det blir inte samma sak som en riktig bok det måste jag säga. Den slank igenom alldeles för fort. Den skulle behöva vara typ 8 gånger så tjock för att det skulle kännas som en riktig bok. Men det kanske inte var meningen utan det var tanken att det skulle locka en ny läsarskara. Själva handlingen var helt ok iallafall. Bara för att den var så annorlunda så får den en 3/5 i betyg. Men jag läste den på ca 1 timme och det känns lite meningslöst för att vara en bok.

Nattfåk

Ytterligare en bok till handlingarna. Jag börjar tycka det är kul igen, efter en liten svacka. Men jag tror att det mest beror på de böckerna jag har läst. Den här är av Johan Theorin och heter "Nattfåk". Jag har läst författarens första bok, som hette Skumtimmen och tyckte väl att den var sådär. Den här var ändå mer kryptisk och även den ganska andlig. Den handlar om folk som går igen och spökupplevelser och liknande. Men inte bara, även om det är den egentliga handlingen så pågår det faktiskt en mordutredning i bakgrunden. Även om det mest är slumpen som leder fram till att det blir en mordutredning och inte bara en olyckshändelse. Jaja, mycket går fel på vägen men jag tycker ändå att den här boken var bättre än den förra och jag har läst riktigt intresserat både på tåget upp till Stockholm och tillbaka hem igen. Vissa saker i boken var mindre bra och lite orealistiskt men det är ju i och för sig hela boken. Men jag tyckte ändå om mystiken som kringärdar handlingen. Den får 4/5 i betyg.

Lyckans hjul av Kajsa Ingemarsson

Mycket läsande just nu.....

Jag har läst Kajsa Ingemarssons senaste bok och jag tyckte att den var ungefär som de andra av henne. Väldigt lättläst och flytande text. Man vill hela tiden fortsätta att läsa även om man nästan kan ana hur den ska sluta och det är faktiskt inte något smickrande slut - lyckliga slut i tjejböcker handlar nästan alltid om att de får mannen i sitt liv och det känns så där. Jag vet inte men det känns så väntat hela tiden. LIte oväntat hade varit bra. Men det fanns väl en och annan tvist i den här boken som gjorde den lite spännande. Sen kan man alltid identiera sig med de personerna i boken och det är i och för sig ganska roligt. Även om det inte heller är direkt smickrande alla gånger. Men som sagt den var lättläst och jag har verkligen sträckläst den så något större fel på den kan det ju inte vara. Den får faktiskt ändå bara 3/5 i betyg av mig och det är för att det känns som om det är så väntat hela händelseförloppet.

"Fångad av hakkorset"

Idag blev det ännu en bok, och det här är andra inlägget om den boken eftersom det första försvann. Det händer alltid när man tycker att man får till det lite extra. Jag skrev en riktigt lång text om vad jag tyckte om boken, få se om jag får till det igen.

Boken handlar om Bruno som under sina barndomsår blir en övertygad nazist (i boken skyller han faktiskt på sin far) och han förblir det under hela kriget. Men när kriget är slut så blir han istället en fredsbeivrare - framställer han det själv iallafall. Men han börjar jobba på ett amerikanskt företag in om krigsindustrin så det känns så där trovärdigt. Jag uppfattar honom mer som en kappvändare. Men det var intressant att följa honom under krigsåren och man fick även en inblick hur det var för tyskarna under och efter kriget. Hur han hade det på fronten skiljer sig väl inte så mycket mot hur andra sidan hade det. Men här beskriver han mer om att han försökte övertyga de andra soldaterna om nazismens förträfflighet, vilket han inte tyckte längre efter kriget... Jag vet inte men boken känns som om ett dåligt sätt att förklara bort sig. Inte riktigt lyckat. Men man förstår väl att han inte vill förknippas med nazismen efter kriget. Jag vet inte hur trovärdigt det är. Men det är klart har han tänkt om efter kriget och då insett han alla hans åsikter var helt fel så är det väl rätt att ta avstånd. Men som sagt jag vet inte. Boken får 2/5 i betyg av mig då den inte känns riktigt trovärdig utan mer som en bortförklaring.

Mord.net

Ännu en bok till handa. Den här var bra, jag har lyssnat när jag har cyklat till och med. Det fungerar riktigt bra - det blir tom roligare att cykla när jag har en bok att lyssna på. Bättre än musik. Men det fungerar nog inte riktigt så bra om jag ska köra riktigt hårt. Men när jag ska ut och rulla lite längre så är det helt perfekt. Ok att man måste trycka vidare ungefär var 45:e minut, men det är helt ok att stanna till och göra det.

Åter till boken. Det är som om det är små fristående berättelser som till slut får en förklaring och en gemensam nämnare. Jag tycker det var bra och spännande. Den stora helheten har man inte riktigt klart för sig från början, även om man kan ana vart det barkar. Jag tyckte sedan om att få ta del av de individernas levnadsöden som det drabbade. På något sätt kunde man förstå deras dilemman och frustrationer när de sökte sig in på den här hemsidan, men ändå inte så klart. Sammanträffandet mellan poliserna i USA, Ryssland, Italien, Sverige och Holland kändes väl sådär. Men annars hade det ju inte blivit någon bok, så det är synd att klaga. Vissa delar kunde researchats lite bättre. Men jag tycker som sagt att den var bra! Den får 4/5 på min betygsskala.

Is och vatten, vatten och is

Ännu en CD-bok som jag har lyssnat klart på. Den här gången var det en roman av Majgull Axelsson och jag tycker att den var ganska bra. Oväntad och lite lagom med intriger för att det inte skulle kännas överdrivet. Intressanta människoöden om en ganska tragisk historia faktiskt. Jag tyckte om karaktärerna och den utvecklade sig i lagom takt. Lite genomgående med båtar och att gå till sjöss, men så blir det säkert när man lever ganska nära varandra. Lite konstig udd på slutet och det var en ganska uddlös avslutning egentligen, men jag tyckte ändå att det räckte. Jag gar den faktiskt 4/5 i betyg.

Må döden sova

Nu har jag läst ut en bok igen. Anna Janssons "Må döden sova" - titeln var en ganska bra beskrivning på boken tycker jag. Det var redan från början lite konstigt och den handlar om konstiga graviditeter och en hel massa konstiga människor måste jag säga. Den ena värre än den andra. Polisen i boken har det inte heller så lätt, hon har det lite jobbigt hemma om man säger så. Jag förstår inte hur hon kan fortsätta ha det så när mannen inte ens verkar fatta att hon är polis. Hon låter honom komma undan med det mesta också. Nåja tillbaka till graviditeterna. Självklart så är polisens bästa kompis inbegripen i det hela, och även hennes arbetskamrats fru. Jag menar hur stor är sannolikheten för det. Det blev liiite mycket eftersom polisen Maria också fick kontakt med den första kvinnan eftersom hon krockade utanför stallet där hon just då råkade vara och rida. Nåja lite väl mycket sammanträffanden tycker jag. Boken var sådär med andra ord. Jag kan inte ge den mer än 2/5.

Unni Lindell - "Honungsfällan"

Nu fick jag tag i en hyfsat lättläst bok som ändå var spännande och ganska bra faktiskt. Även om jag tycker att det var lite mycket med två psyksjuka i samma bok och i samma morddrama om man säger så, Jag har ju läst några böcker av henne tidigare och jag tycker att de är ok. Handlingarna beskrivs bra och det är väl det som är huvudsaken. Jag har inte så mycket att skriva egentligen. Lite störigt att det ska vara en gammal tjurig polis som beter sig som alla tror att gamla poliser beter sig, men det stämmer ju inte riktigt. Jag är säker på det - särskilt efter den här helgen när det inte var jobbsnack alls, inga telefoner på och inga som fick sticka iväg till några mordplatser eller liknande. Men boken får iallafall 4/5 för jag tycker att den var underhållande.

Babes i Beijing

Nu har jag läst ut en bok igen, det känns som om det går lite dåligt med mina böcker för tillfället (som jag har nämnt ett par gånger). Men här kommer en liten rackare till. Boken handlar om en amerikansk tjej som flyttar till Beijing, för att hon vill. Hon har inget planerat och inga mål eller särskilda önskningar. Hon börjar jobba som PR tjej på ett amerikanskt företag och trivs väl sådär. Men hon träffar lite kineser och lär sig en hel del om hur de fungerar. Hon trivs i deras sällskap och det är lite beskrivningar om hur det kan misstolkas om man inte förstår kulturen, men ändå mindre än vad jag hade förväntat mig. Boken är helt ok men inte jättebra. Jag tycker inte att det var den insikt som jag hade hoppats på. Nåja jag hade inte jättehöga förväntningar så jag är nöjd. Boken får 3/5 i betyg.

Giles Blunt

Jag hade hört talas om författaren innan så jag såg fram emot att läsa någon bok av honom. Jag tänkte beställa hem hela serien så att jag kunde läsa dem i ordning. Men jag hittade inte dem på nätet och det förstår jag faktiskt nu. Boken föll inte i min smak, det var närmare en 1:a i betyg än en 3:a. Boken var alldeles för politisk för att vara en deckare. Jag är inte intresserad av politiska förhållanden i Kanada. Men det är ju min åsikt. Andra kanske tycker att det är jätteintressant. Jag fattade hälften ungefär. Det var namn dit och fraktioner hit. Att dom sedan hittade mördaren men inte kunde sätta dit honom gjorde inte saken bättre. Nä ny bok och nya tag!!! Jag har lånat några på biblioteket i Nödinge så vi får se hur de är. Men som sagt Giles Blunt "En stilla storm" får 2/5 i betyg av mig.

Men inte om det gäller din dotter

Idag är jag ledig! Skönt skönt. Klockan är 11 och jag har redan tränat två pass. Inte illa alls. Simmat bra och sprungit 5 km hårt i Fonting. Ingen kul bana men det gick verkligen jättebra! Under 4:30 fart i den bergsterrängen, det är jag supernöjd med.

Jag har lyssnat klart på den sista boken om Hamilton idag (den sista har ju de fyra senaste varit). "Men inte om det gäller din dotter" är en bra bok, helt klart. Jag tycker det är fantastiskt roligt att personerna kommer tillbaka i de olika böckerna och att de även finns med i GW s böcker. Boken är sammansatt och otroligt spännande uppbyggd, samtidigt som det är en hel del politik mellan raderna (eller rättare sagt på varje rad) och det är kul. Han är otroligt träffsäker tycker jag. Underhållande och spännande samtidigt som man lär sig något (även om det är ur hans synvinkel). Jag tycker att den var bra, svårt att lägga ifrån sig den, jag har lyssnat när jag har klätt om, suttit i soffan mm och det tillhör inte vanligheterna. Boken får 4/5.

Begravd

Nu har jag varit slarvig med skrivandet, och läsandet. Men jag har helt enkelt inte haft tid. Jag har jobbat mycket och varit extremt trött. Jag har läst lite dåligt också. Men en bok har jag lyckats plöja igenom även om det har varit knackigt och boken inte uppskattades. Mark Billingham har skrivit "Begravd" och jag tycker inte att den var bra. Jag köpte den i Karlstad när vi var där på övernattning och mest för att det inte fanns något mer lockande i affären. Tyvärr. Boken var seg och jag tyckte inte om huvudkaraktären Thorne. Det var en komplicerad historia med en kidnappningshistoria och lite mord (närmare bestämt fem) och det tycker jag inte om. KOmplicerade och helt oväntade personer som inte föll i min smak. Men det kan helt enkelt bero på att jag aldrig kom in i boken. Jag har haft lite dåligt flyt med mina böcker just nu. Hoppas att nästa blir bättre men den ser lovande ut. Men den här var inte helt kass så den får 2/5.

"Den onda viljan" av Karin Fossum

Det har varit lite stiltje ett tag när det gäller läsandet. Jag har inte fastnat riktigt för de böckerna jag har läst och då går det segt. Den här har jag ju inte läst utan lyssnat på och den har varit bra! Jag tycker om Fossums böcker, de är spännande men ofta är det något annat som är budskapet än själva deckarhändelsen. Man får en inblick i hur personer fungerar och varför de agerar som de gör. Hon skriver bra helt enkelt. Den här var mörk och ibland undrar man hur människor tänker - hur kan de bli som de är helt enkelt. Det hade varit så mycket lättare att agera annorlunda i de situationerna som dyker upp. Boken var lättlyssnad men lite kort och kanske inte så "fördjupad" som jag hade önskat. Men den får en 4/5 av mig i betyg iallafall.

Min far hade en dröm

Barack Obama – ”Min far hade en dröm”
Jag har läst Obamas memoarer som mest handlar om hans afrikanska ursprung och om hans uppväxt. En mycket central figur är självklart hans pappa. Jag måste faktiskt erkänna att jag inte ”läste” hela boken utan jag föll in på ett klassiskt skumläsande emellanåt. Jag tyckte inte om boken, den passade inte mig alls. Högtravande och framställande av afrikanskt ursprung som om det vore det mest unika i hela världen. Visst de har säkert inte haft det lätt men det här var en bok för att hylla de svarta amerikanerna och för att förklara hur dåliga de vita amerikanerna är. Som sagt föll mig inte alls i smaken. Det kan också bero på att om man skriver en memoar innan man ens har passerat halva livet då känns det som om man själv tycker att man är lite för mer än andra. Vad är det som gör det intressant att läsa om honom – jo att han är president i USA men det är också den enda anledningen, för mig i all fall.

Den här boken får en 2:a av mig i betyg, jag tycker inte att den var läsvärd överhuvudtaget – men den var inte dåligt skriven för i så fall hade den fått en 1:a.

Familjegraven - Katarina Mazetti

Nu har jag lyssnat färdigt på bilboken. Den här gången var det fortsättningen på Grabben i graven bredvid. Den var inte lika bra men ändå klart underhållande. Jag tycker dock att det var lite väl mycket könsroller, även om det till stor del är så som det beskrivs. Jag tycker även att deras förmåga att bli gravida var lite överdriven, vet de inte hur det fungerar?? Nåja boken var underhållande och man fick en inblick i vad som hände efter Grabben i graven bredvid. Jag ger den 3/5.

Camilla Läckberg - "Sjöjungfrun"

Idag läste jag ut ännu en bok - Camilla Läckbergs senaste. Ja vad ska säga. Jag har läst de andra och jag stör mig på att hon har sådana "cliffhangers" i sina böcker. HELA tiden så kommer det information som de vet men som inte vidarebefodras till läsaren - utan man ska gissa det. Nåja, handlingen förs hela tiden framåt och den är allt lite spännande hela tiden. Men som sagt den ger mig inte så mycket ändå så den får 3/5.

Hon älskade

Nu har jag lyssnat färdigt på bilboken. Den här gången var det inte en deckare (puuh) utan faktiskt en berättelse om Signe Henschen. Signe är författarens farmor. Signe är en kvinna som föds rik och hon lever i sekelskiftets överklass, men hon stöter på flera problem på vägen, hennes föräldrar skiljer sig och själv gör hon också det. Hon blir en jämställdhetskämpe (även om det kan tyckas lite konstigt eftersom hon inte själv jobbar och tjänar pengar utan lever på gamla tillgångar). Hon brinner för kärleken till en tysk man (själv är hon judinna) och det genomsyrar boken. Hon har ett mycket märkligt förhållande till denna man, som fortfarande är gift och frugan Cecil brukar vara med.... Nåja boken var intressant och sträcker sig över krigen. Man får en inblick i hur verkligheten var och hur de levde (även om inte detta var de enkla människorna). Signe är en kämpe som hjälper folk som behöver fly och hon ställer upp sitt hem för dessa människor. Jag tycker att boken är ok, men det känns mer som en faktabok än en roman - men jag ger den 3/5 i betyg.

Shantaram

Nu har jag anlänt till Stockholm för ett dagsverke i huvudstaden. På planet läste jag ut det sista i min nya favoritbok - Shantaram. Det var en otrolig läsupplevelse, den bästa jag varit med om på mycket mycket länge. När jag hittade boken på rean så kände jag igen titeln från någon blogg jag läst. Jag slet till mig den direkt, trots att den var av kolossalformat. Men den skulle ju vara bra. Jag började läsa i den på väg ner till träningslägret på Lanzarote och sedan läste jag lite där nere varje dag. Trots att träningsläger inte brukar uppmuntra till läsning (man bara somnar). Men jag var fast. På hemresen läste jag nästan hela vägen och jag ville hela tiden veta hur det skulle gå men inte att den skulle ta slut. Författaren skriver otroligt beskrivande både när det gäller miljöer, personbeskrivningar och händelser. Man får verkligen en total inlevelse i vad som händer och vad han känner. Att sedan Indien är ett väldigt annorlunda mot Sverige gör ju inte upplevelsen mindre. Men att den skulle vara en beskrivning av ett riktigt levnadsöde känns helt enkelt för bra för att vara sann, inte för att han har det bra utan det är en otroligt komplex berättelse. Huvudpersonen är en förrymd fånge som flyr till Indien, lever i slummen, får kontakt med maffian, reser till Afghanistan och får återfall av sitt heroinmissbruk. Men under hela historien så bestämmer han sig för att lite på människor (även om det visar sig att han på det stora hela bli ganska lurad) och han tror någonstans på det goda i samhället. Han beskriver det i slutet av boken att det enda stället han finner renhet är i slummen. Där måste människorna vara helt ärliga mot varandra för att kunna överleva och det är det han ser som det renaste som finns. Det är en bok jag inte kan låta bli att rekommendera till alla jag känner, den är fantastisk och jag ska definitivt se filmen. Det är inte helt utan att jag skulle vilja besöka Mumbai också... Boken får helt klart 5/5 i betyg. Författaren heter Gregory David Roberts.

"Vi som hade alla rätt"

Nu har jag läst klart en lite mer lättläst bok av Kristina Thulin och Jenny Östergren, nämligen "Vi som hade alla rätt". Ett problem med boken är att jag inte vet om det har verklighetsförankring eller om det är en helt påhittad bok. Det känns som om det har lite betydelse, egentligen inte så mycket kanske. Jag utgår från att den är helt påhittad. Eftersom jag inte alls är inne i den världen så har jag ganska lite förståelse för det livet. Det känns så ytligt, men det är väl inte jag den enda som tycker. Sedan var storyn ändå ok. Lite krystat kanske med ett otrohetsförhållande med just den som hon ska granska sedan. Men det är ju en bok och det är ju så det är. Annars hade det inte varit alls kul att läsa den. Den är underhållande och har ett visst läsvärde, även om det absolut inte är en bok som jag kommer att lägga några tankar på i efterhand. Den var otroligt lättläst om man jämför med den förra boken, Röd Åklagare. Men jag nöjer mig med att ge den 3/5 i betyg. Inte kass men inte heller något vidare.

Inger Frimansson

Nu har jag avslutat ytterligare en spänningsroman. Det är inte en deckare på samma sätt även om den också handlar om ett mord. Mannen i boken är kriminalförfattare och han råkar begå ett mord - även om det dröjer en bit in i boken innan han verkligen blir på det klara med det. Man får verkligen en insikt i att han mår riktigt dåligt men i början så förstod inte jag riktigt om det var på riktigt eller i hans fantasi det hade hänt. Eftersom mordet blir sammankopplat med att han "förlustar" sig med sin pappas sambo så blir det ändå lite mer komplicerat. Boken är bra och personerna beskrivs på ett bra sätt. Det är många olika livsöden som vävs in i samma historia. Det sker på ett mycket bättre sätt än det jag uppfattade i Karin Wahlbergs bok där alla personer beskrevs "lite grann". Här får man en förståelse för hur personerna tänker och varför de agerar som de gör. Förutom kanske då den personen som till slut får huvudrollen. Sambons son Adam som beskrivs som en särling, inte efterbliven egentligen men ändå efter. Som sagt boken var bra men ändå inte jättebra så jag ger den en trea på min lilla skala.

Igår fick jag till ett löppass, det kändes som om jag inte hade sprungit på en månad ungefär. Riktigt jobbigt var det. Men det gjordes och det känns skönt. Nu är det bara att ta nya tag och komma tillbaka. Jag ska försöka genomföra den här utmaningen med 100 armhävningar. Bara för att det är kul och och såklart bra för allmänstyrkan.

Och snälla låt mig sluta vara överkänslig och ta illa upp för allting....

Jo Nesbö - igen

Nu har jag läst ännu en bok av Nesbö. Jag tycker allt bättre om dem och i den här fick äntligen affären med Waaler ett slut. Nästa bok borde bli lite harmoniskare för Harrys del. Det hoppas jag på. Jag har inte den boken hemma, men den ska jag skaffa - snarast. Men jag ska klämma in lite andra böcker mellan. Inga deckare... Jo först ska jag läsa Inger Frimansson, henne tycker jag om och det är oftast inga "riktiga" deckare. Tillbaka till Djävulsstjärnan. Boken var spännande och den höll spänningen uppe länge. Först så löser han gåtan med seriemorden, men i vanlig ordning så stämde inte det utan det var någon annan som hade begått morden. Dessutom så jagas Harry samtidigt av Waaler som gör allt för att bli av med honom. Även om det var en liten annorlunda vändning när Waaler försökte värva honom till "sin" sida. Boken började riktigt deprimerande med återfall, sparken från jobbet osv. Men som tur är så ordnade det upp sig till det bästa. Jag hoppas att nästa bok blir lite mer harmonisk...

Jag tror att jag ska fortsätta läsa lite i boken om Mao som jag har haft liggande ett tag, den var lite för jobbig att komma igenom på engelska för mig. Kanske ska jag göra ett nytt försök med en svensk översättning.

Men det blir nog inte så mycket läsning i veckan eftersom vi åker till Stöten imorgon det ska bli kanonkul...

"Hon som tittade in" av Karin Wahlberg

Jaha, då var ytterligare en bok till ända. Den här gången är det ljudboken som jag har haft i bilen som är slut. Den här fick jag i julklapp och jag visste sedan tidigare (jag har läst andra böcker av henne) att den inte är min favoritförfattare. Jag måste säga att den här inte bättrade på mina åsikter om hennes böcker. Det är några saker som jag frågar mig efter att ha läst den. Vem är egentligen huvudpersonen, det känns som om hon beskriver alla personerna i boken ganska mycket, ingen person som sticker ut - jo Claes Claesson då (vilket namn förövrigt), man får ta del av alla personernas tankar. Det känns lite överdrivet att allt händer på samma sjukhus, men det är ju lite av problemet med deckarserier. Ok, att poliserna agerar konstigt men den här tar ändå priset, iallfall i slutet av boken. Dessutom kändes det som om alla personerna hängde ihop på något konstigt sätt, det blev lite för mycket slump till slut. Den som den ena polisen stoppar på gatan råkar vara samma person som en annan låg på förlossningen samtidigt som. Det måste vara ett väldigt litet samhälle. Intrigen känns riktigt tunn, det är mest berättande runt omkring tycker jag. Ibland när jag lyssnar i bilen vill jag fortsätta lite till för det är så spännande, men den här boken har jag inte haft någon som helst längtan efter. Betyg 1/5. Hoppas att nästa bok i bilen blir bättre. Det var en Åke Edwardsson bok, även det en deckarsvit men de kan vara riktigt bra.

Smärtans Hus - Nesbö

Jaha, jag trodde inte att jag skulle läsa ut den idag, men den var så spännande!!

Nu har jag alltså läst den fjärde boken om Harry Hole, och den här var riktigt bra. Den första var lite rörig och svår att komma in i, men den här var bra. Men som de andra så var lösningen ganska komplicerad. Ingenting man kan gissa sig till direkt, även om jag försökte hela tiden. Vissa saker känns otroligt orlimliga men det är väl det som är grejen med deckare. Harry har en viss stil och den fungerar genomgående tycker jag. Han är den där störiga polisen som är klurig och smart. I de andra böckerna har jag tyckt att det har varit ganska överdrivet men i den här var det helt ok. Det kanske är för att jag har läst de andra och mer gillar läget, vad vet jag. Den var iallfall klart läsvärd och förtjänar en 4/5 i betyg.

Det verkar också som om han äntligen har kommit den där otäckingen Waaler på spåren!!!

Nästa bok

Det var länge sedan jag läste ut en bok så snabbt som den här. Men de gångerna jag har gjort det förrut var det för att boken var otroligt bra. Inte den här gången dock. Boken handlar om en gift kvinna med två barn. Hon tycker att livet är lite enformigt. På jobbet börjar det en ny man som hon blir förälskad i och lite trassel börjar. Man kan väl ändå ana vart det barkar men jag ville ändå läsa färdigt boken. Men jag är osäker på om det var av egentligt intresse eller om jag bara läst på för att det flöt så lätt. Det kom inga oväntade vinklingar och inga aha-upplevelser. Kanske man får en tankeställare att man inte ska falla för frestelser, men annars vet jag inte direkt. Ta tillvara på det du har!!! Betyget blir 2/5, egentligen borde den kanske på en 1:a men jag läste lite för intresserat för att kunna ge den en 1:a. Jag somnade inte ens när jag läste boken i sömnen.

Idag blir det ett jobbigt träningspass 3*5 km löpning, ganska hårt. Jag återkommer med hur det går.

Rödhake

Nu har jag läst ut ytterligare en bok - Rödhake av Jo Nesbö, helt klart den bästa av honom än så länge. Den här gången var det inte lika mycket som var dolt för oss som läsare utan man kunde följa med mer i handlingen. Visst han kör med dold information, men den här gången var det inte lika mycket aha-upplevelse när mördaren avslöjades, utan mer lite lagom... Jag gillar deckare och den här var helt ok. Inte en bok jag sträckläste, men nu på slutet ville jag helst inte lägga ifrån mig den utan satte mig och läste fastän jag hade annat att göra (sorry, jag borde simmat idag). Men betyget blir ändå bara 3/5, men närmare en 4 än förra boken iallfall. Idag var jag på stan och jag köpte omgående del 4 och 5 så jag vill helt klart veta hur det går i fortsättningen. Särskilt om Hole kommer att fortsätta träffa Rakel efter det som hände i den här boken. Lite spännande. Han har plötsligt blivit en mer sammansatt person för mig och det är kul. Men det tog lite för lång tid...

Men jag har bestämt mig för att bryta Nesbösviten med att läsa en icke-deckare emellan. Det blir en Kajsa Ingemansson, lättsmält lättläst men ganska hyfsat (brukar det vara iallafall). Jag såg dessutom en ny favorit Karin Fossums nya!!! Spännande!!!

Kackerlackorna - Jo Nesbö

Jaha, då har jag läst ut nästa bok. Ännu en deckare. Det är tur att även deckare skiljer sig ganska mycket åt! Jag har läst den första boken av honom också och då fastnade jag inte direkt för hans stil. Men redan när jag började läsa den här boken så visste jag att han kommer att ha en mycket oväntad och klurig upplösning - trots att det under bokens gång var ganska given att det var någon annan som var den skyldiga. Det är mycket detaljer som den väldigt duktiga Harry noterar och som leder honom till den slutliga mördaren. Tyvärr så får man alla gånger inte reda på detaljerna helt ut så det är svårt att själv komma fram till vem mördaren är. Men det är i och för sig det som är själva poängen. Den här boken tyckte jag var ganska bra, den var underhållande och klart läsvärd. Jag väntade dessutom på den extra knorren och försökte själv komma med lösningar under tiden. Intressant, det stämde inte alls.... Jag ska i alla fall ge mig på nästa del i serien, den ligger hemma och väntar. Betyget blir 3/5.

Nästa bok!

Nu har jag lyssnat färdigt på årets första bok (den andra tjuvstartade jag ju lite med). Det var "Till dess din vrede upphör" av Åsa Larsson och jag tyckte att den var riktigt bra. Jag har läst de andra i serien och jag tycker att de är riktigt spännande och fängslande. Många av de deckare jag läser tycker jag är lite "tramsiga" men Åsas böcker är raka och har en spännande underton. Man vill verkligen veta hur det går för rollfigurerna och vad som kommer att hända. Det är inte det helt oväntade som kommer i slutet av boken utan allt som händer är noga uppbyggt och det känns logiskt, även om man inte kan lista ut alla detaljer på egen hand utan måste läsa hela boken för att få helhetsbilden. Klart läsvärd! Betyg 4 av 5.

Nu har jag genast börjat på två nya böcker och iallafall den ena är bra, vi får väl se vart det leder.

I helgen sprang jag och sambon ett fantastiskt skönt pass i vintersolen, även om jag avbröt passet en mil före honom så tyckte jag att jag fick ett långt och härligt pass. Han fick ett extremt långt!!! Men han var väldigt nöjd. Tillbaka till jobbet och lite lugnare med träning under två dagar. Men på onsdag är det dags igen!! Jag fick lite känning i en vad efter helgens löppass (3 st hann jag med) så jag ska ta det lite lugnt några dagar bara. Men det är absolut ingen fara på taket. Igår simmade vi ett mycket tidseffektivt och ganska hårt pass så jag ligger inte på latsidan.