Ängelns lek

Nu har jag lyssnat på en längre bok i bilen igen. Den här kändes nästan lika lång som den förra. Men den här tyckte jag inte riktigt om. Den var konstig och jag gillade det inte. Böcker kan vara konstiga men ändå bra men inte den här. Jag gillade idén med en bok som handlade om kärlek till böcker. Men när det blev en fråga om övernaturlighet och så tyckte jag att det blev för mycket. Jag förstår inte riktigt att hans tidigare bok har fått otroligt bra recensioner. Men den kanske inte alls är så här. Bokens handling känns seg, till slut blev det "a men kom igen nu..." och det är inte kul när det är handlingen som hålls tillbaka på något sätt. Vissa partier i boken var bättre än andra men på det stora hela - njet. Jag ger den 2/5 i betyg.

De dödas ombud

Den tredje av Bokias böcker var en engelsk bok, det märktes tydligt. Boken handlade om en kvinna med psykiska problem. Hon hade fått nytt jobb, gått igenom en skilsmässa och flyttat. Hon var coroner och det är något som inte är helt lätt att förstå eftersom det inte fungerar alls så i Sverige. Det var alltså stökig juridik. Boken handlade om två dödsfall som inte var klargjorda och det var tydligt korrumperade undanröjningar. Men hur det hela egentligen blev som det blev var lite oklart tycker jag. En väldigt stor sak av någonting som inte var så stort från början. Det var en krånglig bok fast ändå lättsam och underhållande. Jag hade inte kläm på de olika instanserna och vilka personer det var som egentligen stod för vad så. Men som sagt trots det underhållande och jag ville läsa vidare eftersom den var lite spännande till och från. Trots allt det där så får den 3/5 i betyg av mig.

Släktfeber

Nu har jag läst "Släktfeber" av Sara Paborn. Boken handlar om en ung kvinna som åker "hem" efter att hennes mammas faster har gått bort, 107 år gammal. Det visar sig vara en rörig släkthistoria där hon framförallt är besviken för att distansen till sina föräldrar - framförallt fadern. Hon förstår inte heller moderns ovilja att inte vilja prata med sin syster och det gör att kvinnan i boken - som jag aldrig har förstått vad hon heter - tycker att det är en avgrund till henns bakgrund. Hon är besviken för att henns mamma övergav henne när hon var liten och hon fostrades av fastern. Det visar sig att även modern fostrades av fastern. Allt eftersom boken lider så får kvinnan liter mer insikt om hur förhållanden är och hon accepterar också situationen på ett annat sätt. Hon får se hur människor kan ändras och vad det är som är viktigt och inte viktigt i livet. En riktigt tänkvärd bok, alla har vi väl någon gång velat att våra föräldrar skulle vara på ett annat sätt än de är och på något sätt velat ställa dem till svars för det, men som tur är inte gjort det. Boken visar att det fungerar att accepetera även det man har varit besviken på länge. Boken var fin på något vis och den får 4/5 av mig i betyg.

någon sorts frid

Nu har jag läst första boken från Bokia, det är den första i min lilla utmaning att hinna läsa alla 60 under året... Det ska bli kul. Den första var bra, riktigt bra. Den handlade om en psykolog som har fått någon som förföljde henne och ville henne illa. Jag tycker att spänningen var uppbyggd bra och det var intressant tema och dessutom hennes egna trauma i bakgrunden. Kanske inte helt realistiskt men en bra story helt klart. Det var intressant att ta del av problemen med att hitta en skyldig bland de udda människor som rör sig kring en psykolog. De människor som fanns med i boken var alla urtyper som man verkligen kan känna igen i det dagliga livet. Även om jag själv mest känner igen mig i en av de "sjuka" individerna. Inte så bra. Händelserna i boken ledde till att det blev en utökad och mer komplicerad bild för de övriga patienterna som hon hade. Boken är klart läsvärd och jag har istort sett sträckläst den. Den får 4/5 i betyg av mig.

Snömannen

Sjunde boken av Nesbö var i mina ögon den bästa (hittills ska man väl säga). Det är en spännande bok med en intrig som är intressant. Som vanligt i hans böcker så tror man flera gånger under bokens gång att man har funnit mördaren, men nu när man har läst hans böcker, så vet man att det är alldeles för mycket kvar i boken för att det skulle kunna vara slutet. Men det gör ingenting untan det blir snarare spännande att försöka lista ut vad den personen har med slutupplösningen att göra. Det är spännande att han lyckas få in så många parallella händelse i en stor övergripande. Nu när man känner Harry så blir bäckerna ändå mer levande och det är verkligen uppbyggt under lång tid, utvecklingen i den här boken. Läsvärd och spännande, den får 4/5 i betyg av mig.



Nu ska jag börja läsa föra Bokia boken!

Utmaning

Idag var jag på Bokia och gick med i deras låna och läs. Det är 60 böcker som man får låna under ett år (fram till augusti 10). Jag vill hinna läsa alla. Den sista får man behålla. Jag börjar med "någon sorts frid".

Åsa Larsson - "Det blod som spillts" 4/5

Åsa Larssons andra bok i serien om Rebecka Martinsson. Den här har jag missat, jag har läst den före och någon efter men inte den här. Den var bra. Eftersom jag vet hur det går sedan för Rebecka så känns det bra att få läsa om vad som händer innan, jag får dessutom en liten annan syn på karaktärerna eftersom de återkommer i följande böcker. Jag vet lite mer än jag borde med andra ord. Boken är spännande och det är skön intrig, inte för mycket fakta och inte för mycket humbug. Personerna beskrivs på ett väldigt levande sätt och jag kan faktiskt riktigt se dem framför mig. Men lite mycket mord kanske. I förra boken var det några som dog och det är två i den här boken. Men det gör ingenting. Texten är lätt att komma in i och lätt att följa hela vägen. Den får ett bra betyg av mig 4/5.