onsdag 30 december 2009

Vindens skugga

Jag blev förvånad när jag läste att den här var på topp 100 listan över böcker man bör ha läst. Jag har läst hans andra bok och tyckte inte alls om den. Men jag tänkte att skam den som ger sig och att jag verkligen ville läsa (höra) den första. Den var mycket bättre än den andra! Boken handlar om Daniel som i unga år kommer i kontakt med en mycket ovanlig bok. Han fascineras av den och vill läsa och veta allt om författaren. Det visar sig att boken för med sig en massa hemligheter som Daniel forskar vidare i. Det döljer sig ett stort och tragiskt människoöde i författaren till boken och Daniel blir en del av detta allt eftersom tiden lider. Boken är gåtfull och spännande samtidigt som den är intressant. Det visar sig att författaren fortfarande lever och att han och Daniels liv på ett lite konstigt sätt blir sammanflätade. I boken finns det både omåttlig kärlek, omåttlig ondska och omåttlig vänskap. Den är bra! Boken får 4/5 av mig.

Rymmaren

Jag var länge lite kluven till om jag ville läsa den här eller inte... Eftersom Bodström inte är min favoritpolitiker just nu så låg han inte så bra till, och man vill liksom inte gilla hans böcker i såfall. Men det är inte som politiker jag tycker illa om honom utan det är hans inställning till att kombinera med advokatyrken och göra reklam i plenisalen och allt det där. MEN

Pappa hade boken på ljudbok så jag lånade den av honom, och jag blev besviken för jag tyckte om boken.... Boken handlar om flera personer egentligen, justitieministern (där även Bodström själv är med lite grann), en polischef, en polis (före detta åklagare), advokater och några kriminella. Jag tycker att han gestaltar politikern bra (men jag har inget att jämföra med) och polischefen är ett lysande poträtt av Nyllet. Advokaterna är trovärdiga och det är ju också hans egentliga yrke så det är inte så konstigt. Handlingen drivs framåt hela tiden och det är inget direkt komplicerat men det är underhållande och faktiskt lite spännande också (inte thriller spännande men ändå). Det är som bäddat för en uppföljare också, många trådar hänger löst men jag vet inte om Idealisten är en uppföljare eller en fristående bok. Men jag är iallfall nyfiken hur det gick för personerna i boken. Särskilt justitieministern som inte framstår som direkt trevlig, men det verkar vara mest okunskap. Nåväl läsvärd (eller lyssnavärd) var den och den får 4/5 i betyg av mig.

måndag 21 december 2009

Fyrmästarens dotter

En ny svensk deckare - Ann Rosman - den här utspelar sig i Marstrand med omnejd och det är ju lite spännande (även om det känns likt Camilla Läckberg - men det hade jag aldrig sagt om två böcker om Stockholm... i och för sig om det var två böcker om Sandhamn). Jag tycker att temat var ganska komplicerat, det var för många trådar som gick ihop på något sätt. Slumpen? tror inte det. Av en händelse så hittas ett lik (inmurat i en vägg) och då vill de först inte anmäla det hela men "som tur är" så är det rätt person som hittar personen så att rätt åtgärder kan vidtas (för bokens kommande intrig alltså). Att det var en av de två personer som befarades ha omkommit för många år sedan när de "lämnade" en båt. Samtidigt så är det en kvinna som har rymt från ett koncentrationsläger efter att ha blivit våldtagen av en tysk - hon kommer till Marstrand och träffar där på tysken (hur stor är den sannolikheten) och dessutom så kommer ett bortadopterat barn tillbaka till Marstrand för att ställa mamman mot väggen (eller nåt åt det hållet). Ursäkta att jag avslöjar lite för mycket men hallå, hur trovärdigt är det här egentligen. Visst, det är en bok, men det finns faktiskt lite gränser tycker jag. MEN, jag ger den trots detta en 4/5 i betyg för den är underhållande och man kan inte för sitt liv gissa sig till den kommande handlingen... Jag tycker också att en av poliserna är ganska skön (Folke som anmärker på svenska språket hela tiden - skulle kunna vara på mitt jobb...)

Jag tror nog att jag kommer att läsa nästa del i den här deckarserien (om det nu blir en serie). Man får hoppas att den första var lite överarbetad och att nästa blir lite mer "normal.

tisdag 15 december 2009

När barnet lagt sig

Nu har jag läst Nyqvist bok "När barnet lagt sig". Det som stör mig med den boken är att jag känner igen stora delar av berättelsen och jag har inte läst den här boken tidigare... För det första så är det berättelsen när han som liten är i fjällen och det är ett annat barn där som är stökigt och störigt. Det andra barnets far dör på väg upp till fjällen för han krockar med en älg. Jag är säker på att jag har läst det tidigare men jag kan inte komma ihåg var!!! Då var det en längre berättelse med fler detaljer, bl a att skidläraren och pojkens mamma hade ett förhållande. Nåväl det var även andra delar i boken som jag kände igen. Jag blir allt lite orolig för det känns som om jag har läst den tidigare. Skumt eftersom den kom ut i höst och jag har inte läst den i år det är jag alldeles säker på. Nåväl, boken handlar om hans sökande efter sitt ursprung. Han tar kontakt med sin mamma och sin pappa och det ger honom ett djup som han inte haft tidigare. Han blir också varse om hur lik han är sin far i handligar och rörelsemönster, trots att de aldrig träffats tidigare. Men boken var annars ganska platt tycker jag. Det stör mig mest att jag inte vet var jag har läst historien tidigare. Boken får 3/5 av mig.

torsdag 10 december 2009

Bara vanligt vatten

Kajsa Ingemarsson har jag läst tidigare, och jag har tyckt sådär. Underhållande men ändå lite sega - hur nu det hänger ihop. Den här tycker jag ungefär likadant med. Författaren Stella som är en riktigt ensam överklass dam, som får problem med lägenheten. Då kommer underklass Jonny in i hennes liv och det tar ungefär tre bokstäver innan man fattar att det kommer att hetta till mellan dem, men att det kommer att bli problem pga klasstillhörigheten. Samtidigt tog henns förhållande med den fina mannen en oväntad vändning. Den hade jag inte trott i den här boken. Men egentligen borde jag inte bli förvånad alls. Jag tycker att det drogs ut väldigt länge på Stellas skrivproblem och hur jobbigt allt var inledningsvis, innan det väl tog snurr och började hända lite saker. Det var väl ändå inte så komplicerad bakgrundshistoria? Jag vet att många gillar det men inte jag, alltså när det beskrivs exakt vad personerna har på sig och var de har köpt de olika sakerna. Inte för mig. Men som sagt ganska underhållande ändå. Den får 3/5 av mig.

tisdag 8 december 2009

Vävarnas barn

Nu har jag lyssnat på Vävarnas barn. Det är en bok som jag har läst tidigare och som jag tyckte väldigt mycket om då. Jag valde nu att lyssna på den i bilen och det var Helge Skoog som var uppläsare. Till en början störde jag mig mycket på att det var mer som en faktabok än som en roman. Men den är desto bättre som faktabok. Den är mycket bra, man får reda på en hel del om hur det var på den tiden i Sverige, och Stockholm framför allt. Boken handlar om vävarna och fabriksarbetarna i Stockholm under 1700-talet. Det blir ett autmatiskt framväxande av den familjen man följer (som ju heter Krohn och det är lite träffande). och även utvecklingen av samhället parallellt. Trots att det är osannolika historier och utvecklingar av händelser så gör det att man får en sammanhängande bild av hur det var på den tiden. Jag ångrar inte en sekund att jag valde att lyssna på den här trots att jag läst den tidigare och jag kommer att lyssna på alla delarna i tur och ordning och även Stad serien. Den får 4/5 men det är lite för att jag tyckte att den var så bra första gången jag läste den....

torsdag 3 december 2009

Presidentens hustru

En tjock bok det här. Den handlar om en kvinnas olika faser i livet, nu är det ju inte vilken kvinna som helst utan hon blir presidentens hustru. Det som är lite grejen är att det nästan verkar som om det ska bygga på en verklig president hustru (Bush) men eftersom jag inte har någon som helst koll på henna så är den kopplingen svår att se. Men men. Alice föds och lever i Wisconsin och framförallt i Madison och det är ju lite kul eftersom vi var där i september. Men hon har en ganska okomplicerad barndom får man väl ändå säga - ända till dess att hon krockar med bilen på väg till en fest och mannen/pojken hon krockar med dör. Det visar sig då att mannen/pojken är den som hon är väldigt förälskad i och som hon var på väg för att träffa. Den händelsen ligger kvar i resten av hennes liv och det känns som om hon straffar sig själv under resten av sitt liv för det. Hon hamnar i en ganska orimlig siutation då hon som demokrat blir första dam i USA. Hon håller inte med sin man och hon ville inte heller att han skulle bli president. Jag vet inte vad jag ska säga om boken egentligen, som sagt eftersom jag inte kan något om förebilden så blir det lite konstigt. Boken var dock underhållande och intressant. Men men den får inte mer än 3/5 av mig iallafall.