tisdag 29 september 2009

Primtalens ensamhet

Paolo Giordanos bok "Primtalens ensamhet" handlar om två mycket ensamma människor. Den ena klandrar sig själv för sin systers försvinnande, den andra klandrar sig själv för sitt livsöde (handikappad). Båda dessa personer lever på helt olika sätt och har helt olika avsikter med livet, men de möts och det uppstår någon form av samverkan mellan dem, även om jag inte tycker att deras närhet kommer fram tillräckligt tydligt. De är i alla fall väldigt nära varandra men det räcker inte till, en av dem flyr för att komma ifrån den andra. Boken är ändå djup på ett sätt som ger en förståelse till anorexia (som den ena är drabbad av) och självskadan (som den andra drabbas av). Men jag tycker ändå att boken var lite för ytlig och inte gick in riktigt på djupet i deras relation till varandra. Boken var ändå läsvärd men som sagt den gav mig inte så mycket efteråt. Den får 3/5 i betyg.

måndag 21 september 2009

Svinhugg

Marianne Cedervalls debutroman var helt klart en bra debut. Boken var charmig och underhållande. Bokens huvudperson Mirjam har fått utså flera tråkigheter i sitt liv och hon blev lurad av ett företag med tre personer. Att hon sedan efter flera år återvänder till det område de kom ifrån och att de under en sommar alla tre går och dör är kanske mer än ett sammanträffande. Men det är ändå någonting som bara är underförstått, allt kan lika gärna vara naturligt och det är det som är charmen. Trots att det är en sk spåkvinna med och att Mirjam provar med affirmationer så är det inte säkert att det är så men det ger en charm åt boken och den blir väldigt underhållande. Kanske att jag är lite för snäll när jag ger boken 5/5 men jag tycker den var mycket bättre än flera av de 4 som jag har gett tidigare (kanske var jag för snäll då).

söndag 20 september 2009

Fly för livet

Nu har jag lyssnat klart på en ljudbok till, den här började jag på innan USA resan och jag kan inte säga att jag har saknat den. Den handlar om fängelseprästen Ingrid, jag har läst en bok om henne tidigare men den har jag inte något bättre minne av. Det var först när jag hade lyssnat en stund som jag kom på det. Iallafall, Ingrid blir gisslan i ett flyktdrama från fängelset. Sedan handlar boken mest om hur allting går fel och hur de personerna som ingår i rymmarskalan fungerar och vad som rör sig i Ingrids huvud. Hur hon av någon anledning tänker tillbaka på en gammal pojkvän som misshandlade henne. Hon skäms för det förhållandet och framförallt att det inte ens var hon som lämnade honom utan han som lämnade henne. Nu kanske jag avslöjade lite för mycket men det var inte direkt någonting som man hölls på halster för att få veta. Man kan verkligen säga att allt gick fel. 5 döda är väl kanske inte det vanliga när någon rymmer från fängelset... Ooops nu sa jag visst ändå mer. Men det gör inget för det är inte en bok jag rekommenderar ändå. Ingrid funderar mycket på varför hon agerar som hon gör och varför hon fungerar som hon gör i det verkliga livet. Det är en hel del "livsfilosofi" och handlingen blir ganska seg tycker jag. Den får 2/5 av mig.

lördag 19 september 2009

Människohamn

Även den här kommer lite i efterhand:

Det här var en spänningsroman stod det, men det var mer en fantasyroman tycker jag. Handlingen var helt orimlig redan från första sidan och det fortsatte på samma sätt. Boken är säkert bra om man tycker om den typen av böcker, men det gör inte jag så jag tröskade mig faktiskt mest igenom den. Den fick mig inte alls att känna någonting för den.

Den får 2/5 av mig för jag läste trots allt ut den.

Hypnotisören

Den här boken recenserar jag lite i efterhand, jag läste klart den i USA, så här kommer det jag skrev då:

Boken är tänkt som den första i en serie, men jag måste säga att jag inte fattade vem som ska vara huvudpersonen. Är det läkaren eller polisen. Boken handlar mest om läkaren men det känns som hans roll har spelat ut sin betydelse i den här boken och det blir svårt att ha med honom igen. Medans polisen fick väldigt lite utrymme även om man till viss del fick lära känna honom som en riktigt besservisser. Boken var spännande och otrolig och mycket händelser på en gång som faktiskt fick mig att se det som tre olika delar och det blev först en del som var intressant för att sedan flyttas över till en annan del och då glömde man liksom bort den första delen. Den får 4/5 av mig.

lördag 5 september 2009

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann

En bok som är skriven av Jonas Jonasson, jag har aldrig hört talas om honom men jag högg den ganska direkt när jag såg den i hyllan och efter att jag hade läst på baksidan. Boken handlar om Allan Karlsson som på sin hundraårsdag rymmer från ålderdomshemmet. Historien är makalös, den är omfattande och fantastiskt roligt skriven. Eftersom det händer en hel del redan inledningsvis så blir man bara mer och mer fascinerad. Hur har han fått ihop det hela? Jag älskar uttrycken och sättet som historien berättas. Att den sedan, till viss del, utspelar sig i mina hemtrakter gör bara saken ändå roligare. Jag tycker att boken visar levnadsglädje, optimism och ett stort mått humor. Det här är den andra boken som får 5/5 av mig.

tisdag 1 september 2009

Maskarna på Carmine street

Nu har jag läst Nessers senaste bok, Maskarna på Carmine Street. Jag tycker väldigt mycket om hans böcker, de är speciella. Jag har lyssnat på en hel del av dem på ljudböcker och jag kan riktigt höra hans röst när han läser den här - för han läser ju själv. Han har som vanligt ett underfundigt språk och ibland får han till formuleringarna så att jag nästan skrattar, eller ler iallafall. Det är fint och lite högstämt och jag älskar det. Boken är inte typisk för Nesser (tycker inte jag) men den är det ändå, Dr Klimke är med i en bisats och det gör att man ler ännu en gång. Boken är bra och den handlar om en fruktansvärd händelse, en familj som får sin dotter bortrövad - mannen ser till och med det hela. Kvinnan blir psykiskt sjuk och de flyttar till New York för att starta ett nytt liv. Sedan kommer det fram konstiga sammanträffanden som leder mannen och kvinnan i en viss riktning. Men det är inte själva spänningsdelen som är det viktiga på något sätt utan det är språket och tankegångarna och sådant som är huvudpunkten. Jag tycker om boken och rekommenderar den varmt. Men den får inte en 5:a men den ligger helt klart närmast hittills. Det är bara Shantaram som har kommit upp i den klassen.
Som sagt 4/5 får den.