Nu har jag läst Nessers senaste bok, Maskarna på Carmine Street. Jag tycker väldigt mycket om hans böcker, de är speciella. Jag har lyssnat på en hel del av dem på ljudböcker och jag kan riktigt höra hans röst när han läser den här - för han läser ju själv. Han har som vanligt ett underfundigt språk och ibland får han till formuleringarna så att jag nästan skrattar, eller ler iallafall. Det är fint och lite högstämt och jag älskar det. Boken är inte typisk för Nesser (tycker inte jag) men den är det ändå, Dr Klimke är med i en bisats och det gör att man ler ännu en gång. Boken är bra och den handlar om en fruktansvärd händelse, en familj som får sin dotter bortrövad - mannen ser till och med det hela. Kvinnan blir psykiskt sjuk och de flyttar till New York för att starta ett nytt liv. Sedan kommer det fram konstiga sammanträffanden som leder mannen och kvinnan i en viss riktning. Men det är inte själva spänningsdelen som är det viktiga på något sätt utan det är språket och tankegångarna och sådant som är huvudpunkten. Jag tycker om boken och rekommenderar den varmt. Men den får inte en 5:a men den ligger helt klart närmast hittills. Det är bara Shantaram som har kommit upp i den klassen.
Som sagt 4/5 får den.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar