Katedralen vid havet

Nu har jag läst ut en tegelsten. Den var inte lika bra som den andra tegelstenen, men den var faktiskt ganska bra. Den handlade om ett (eller flera egentligen) människoöden i 1300-talets Barcelona och omnejd, men framförallt Barcelona. Boken beskriver en pojkes väg till man och en resa som verkar smått otrolig. Han föds som resultat av en våldtäkt (även om det var inom äktenskapet) och han avancerar till en väldigt framstående medborgare i Barcelona, men hans väg är lång och han stöter på många svårigheter på vägen. Ibland kan man tycka att det inte är möjligt att drabbas av så mycket som han gjorde, men så är det ju en bok också. För jag tror inte att det här skulle kunna ha hänt i dåtidens Barcelona. Boken beskriver dock hur det är i Barcelona och vad det är som driver människorna och vad de lever för. Vilka olika valmöjligheter de står inför och hur samhället fungerar (även om jag tycker att det var lite svårbegripligt ibland, med mycket namn, orter och liknande - ofta hette de likadant också). Jag tyckte iallafall om boken och den gav ett sug efter att läsa mer hela tiden. Jag ger den 4/5 i betyg.

Jens Lapidus - Gängkrig 145

Nu har jag läst ut en väldigt "snabb" bok. Lapidus tredje bok. De två andra var riktigt bra nyskapande böcker tycker jag. Den här var också nyskapande fast på ett annat sätt. Det var en bok i serieform. Den var så där tycker jag. Men eftersom jag kände till personerna sedan tidigare så blev det ganska kul att läsa (titta) boken. Men det blir inte samma sak som en riktig bok det måste jag säga. Den slank igenom alldeles för fort. Den skulle behöva vara typ 8 gånger så tjock för att det skulle kännas som en riktig bok. Men det kanske inte var meningen utan det var tanken att det skulle locka en ny läsarskara. Själva handlingen var helt ok iallafall. Bara för att den var så annorlunda så får den en 3/5 i betyg. Men jag läste den på ca 1 timme och det känns lite meningslöst för att vara en bok.

Nattfåk

Ytterligare en bok till handlingarna. Jag börjar tycka det är kul igen, efter en liten svacka. Men jag tror att det mest beror på de böckerna jag har läst. Den här är av Johan Theorin och heter "Nattfåk". Jag har läst författarens första bok, som hette Skumtimmen och tyckte väl att den var sådär. Den här var ändå mer kryptisk och även den ganska andlig. Den handlar om folk som går igen och spökupplevelser och liknande. Men inte bara, även om det är den egentliga handlingen så pågår det faktiskt en mordutredning i bakgrunden. Även om det mest är slumpen som leder fram till att det blir en mordutredning och inte bara en olyckshändelse. Jaja, mycket går fel på vägen men jag tycker ändå att den här boken var bättre än den förra och jag har läst riktigt intresserat både på tåget upp till Stockholm och tillbaka hem igen. Vissa saker i boken var mindre bra och lite orealistiskt men det är ju i och för sig hela boken. Men jag tyckte ändå om mystiken som kringärdar handlingen. Den får 4/5 i betyg.

Lyckans hjul av Kajsa Ingemarsson

Mycket läsande just nu.....

Jag har läst Kajsa Ingemarssons senaste bok och jag tyckte att den var ungefär som de andra av henne. Väldigt lättläst och flytande text. Man vill hela tiden fortsätta att läsa även om man nästan kan ana hur den ska sluta och det är faktiskt inte något smickrande slut - lyckliga slut i tjejböcker handlar nästan alltid om att de får mannen i sitt liv och det känns så där. Jag vet inte men det känns så väntat hela tiden. LIte oväntat hade varit bra. Men det fanns väl en och annan tvist i den här boken som gjorde den lite spännande. Sen kan man alltid identiera sig med de personerna i boken och det är i och för sig ganska roligt. Även om det inte heller är direkt smickrande alla gånger. Men som sagt den var lättläst och jag har verkligen sträckläst den så något större fel på den kan det ju inte vara. Den får faktiskt ändå bara 3/5 i betyg av mig och det är för att det känns som om det är så väntat hela händelseförloppet.

"Fångad av hakkorset"

Idag blev det ännu en bok, och det här är andra inlägget om den boken eftersom det första försvann. Det händer alltid när man tycker att man får till det lite extra. Jag skrev en riktigt lång text om vad jag tyckte om boken, få se om jag får till det igen.

Boken handlar om Bruno som under sina barndomsår blir en övertygad nazist (i boken skyller han faktiskt på sin far) och han förblir det under hela kriget. Men när kriget är slut så blir han istället en fredsbeivrare - framställer han det själv iallafall. Men han börjar jobba på ett amerikanskt företag in om krigsindustrin så det känns så där trovärdigt. Jag uppfattar honom mer som en kappvändare. Men det var intressant att följa honom under krigsåren och man fick även en inblick hur det var för tyskarna under och efter kriget. Hur han hade det på fronten skiljer sig väl inte så mycket mot hur andra sidan hade det. Men här beskriver han mer om att han försökte övertyga de andra soldaterna om nazismens förträfflighet, vilket han inte tyckte längre efter kriget... Jag vet inte men boken känns som om ett dåligt sätt att förklara bort sig. Inte riktigt lyckat. Men man förstår väl att han inte vill förknippas med nazismen efter kriget. Jag vet inte hur trovärdigt det är. Men det är klart har han tänkt om efter kriget och då insett han alla hans åsikter var helt fel så är det väl rätt att ta avstånd. Men som sagt jag vet inte. Boken får 2/5 i betyg av mig då den inte känns riktigt trovärdig utan mer som en bortförklaring.

Mord.net

Ännu en bok till handa. Den här var bra, jag har lyssnat när jag har cyklat till och med. Det fungerar riktigt bra - det blir tom roligare att cykla när jag har en bok att lyssna på. Bättre än musik. Men det fungerar nog inte riktigt så bra om jag ska köra riktigt hårt. Men när jag ska ut och rulla lite längre så är det helt perfekt. Ok att man måste trycka vidare ungefär var 45:e minut, men det är helt ok att stanna till och göra det.

Åter till boken. Det är som om det är små fristående berättelser som till slut får en förklaring och en gemensam nämnare. Jag tycker det var bra och spännande. Den stora helheten har man inte riktigt klart för sig från början, även om man kan ana vart det barkar. Jag tyckte sedan om att få ta del av de individernas levnadsöden som det drabbade. På något sätt kunde man förstå deras dilemman och frustrationer när de sökte sig in på den här hemsidan, men ändå inte så klart. Sammanträffandet mellan poliserna i USA, Ryssland, Italien, Sverige och Holland kändes väl sådär. Men annars hade det ju inte blivit någon bok, så det är synd att klaga. Vissa delar kunde researchats lite bättre. Men jag tycker som sagt att den var bra! Den får 4/5 på min betygsskala.

Is och vatten, vatten och is

Ännu en CD-bok som jag har lyssnat klart på. Den här gången var det en roman av Majgull Axelsson och jag tycker att den var ganska bra. Oväntad och lite lagom med intriger för att det inte skulle kännas överdrivet. Intressanta människoöden om en ganska tragisk historia faktiskt. Jag tyckte om karaktärerna och den utvecklade sig i lagom takt. Lite genomgående med båtar och att gå till sjöss, men så blir det säkert när man lever ganska nära varandra. Lite konstig udd på slutet och det var en ganska uddlös avslutning egentligen, men jag tyckte ändå att det räckte. Jag gar den faktiskt 4/5 i betyg.

Må döden sova

Nu har jag läst ut en bok igen. Anna Janssons "Må döden sova" - titeln var en ganska bra beskrivning på boken tycker jag. Det var redan från början lite konstigt och den handlar om konstiga graviditeter och en hel massa konstiga människor måste jag säga. Den ena värre än den andra. Polisen i boken har det inte heller så lätt, hon har det lite jobbigt hemma om man säger så. Jag förstår inte hur hon kan fortsätta ha det så när mannen inte ens verkar fatta att hon är polis. Hon låter honom komma undan med det mesta också. Nåja tillbaka till graviditeterna. Självklart så är polisens bästa kompis inbegripen i det hela, och även hennes arbetskamrats fru. Jag menar hur stor är sannolikheten för det. Det blev liiite mycket eftersom polisen Maria också fick kontakt med den första kvinnan eftersom hon krockade utanför stallet där hon just då råkade vara och rida. Nåja lite väl mycket sammanträffanden tycker jag. Boken var sådär med andra ord. Jag kan inte ge den mer än 2/5.

Unni Lindell - "Honungsfällan"

Nu fick jag tag i en hyfsat lättläst bok som ändå var spännande och ganska bra faktiskt. Även om jag tycker att det var lite mycket med två psyksjuka i samma bok och i samma morddrama om man säger så, Jag har ju läst några böcker av henne tidigare och jag tycker att de är ok. Handlingarna beskrivs bra och det är väl det som är huvudsaken. Jag har inte så mycket att skriva egentligen. Lite störigt att det ska vara en gammal tjurig polis som beter sig som alla tror att gamla poliser beter sig, men det stämmer ju inte riktigt. Jag är säker på det - särskilt efter den här helgen när det inte var jobbsnack alls, inga telefoner på och inga som fick sticka iväg till några mordplatser eller liknande. Men boken får iallafall 4/5 för jag tycker att den var underhållande.