lördag 14 februari 2009

Inger Frimansson

Nu har jag avslutat ytterligare en spänningsroman. Det är inte en deckare på samma sätt även om den också handlar om ett mord. Mannen i boken är kriminalförfattare och han råkar begå ett mord - även om det dröjer en bit in i boken innan han verkligen blir på det klara med det. Man får verkligen en insikt i att han mår riktigt dåligt men i början så förstod inte jag riktigt om det var på riktigt eller i hans fantasi det hade hänt. Eftersom mordet blir sammankopplat med att han "förlustar" sig med sin pappas sambo så blir det ändå lite mer komplicerat. Boken är bra och personerna beskrivs på ett bra sätt. Det är många olika livsöden som vävs in i samma historia. Det sker på ett mycket bättre sätt än det jag uppfattade i Karin Wahlbergs bok där alla personer beskrevs "lite grann". Här får man en förståelse för hur personerna tänker och varför de agerar som de gör. Förutom kanske då den personen som till slut får huvudrollen. Sambons son Adam som beskrivs som en särling, inte efterbliven egentligen men ändå efter. Som sagt boken var bra men ändå inte jättebra så jag ger den en trea på min lilla skala.

Igår fick jag till ett löppass, det kändes som om jag inte hade sprungit på en månad ungefär. Riktigt jobbigt var det. Men det gjordes och det känns skönt. Nu är det bara att ta nya tag och komma tillbaka. Jag ska försöka genomföra den här utmaningen med 100 armhävningar. Bara för att det är kul och och såklart bra för allmänstyrkan.

Och snälla låt mig sluta vara överkänslig och ta illa upp för allting....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar