Råttfångerskan

Inger Frimansson brukar jag läsa, och jag brukar tycka att hon skriver ganska bra. Den här gången är jag lite mer tveksam. Jag tycker att boken var lite tjatig, det hände inte så mycket. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Boken är en form av relationsdrama, mellan kvinnor som har haft samma man och hur relationerna fungerar med deras respektive barn. Visst det är ett ganska intressant tema men jag tycker inte att det håller riktigt. Den blir lite överdriven även om jag tycker att den är ruskig som jag hade förväntat mig. Upplösningen kom lite tvärt men det var ändå ett bra slut även om det inte känns helt logiskt. Men det är väl lite så det ska vara med hennes böcker. Jag har dock varit kluven till betyget. Jag väger mellan 3 och 4. Till slut så blir det iallafall en 3, den fick inte riktigt mig att fastna på rätt sätt.