En förtjusande man

Nu har jag läst ut den här tegelstenen och jag tyckte väl inte att den var lika bra som jag tyckte att hennes tidigare böcker var när jag läste dem. Sedan vet jag inte om det beror på om jag har ändrat smak eller om boken är sämre än de tidigare. Temat var inledningsvis sviken kvinna, lämnad av en man. Vilket senare visade sig vara en riktigt galen man. En trollbindande misshandlande man som har gjort så tidigare och som troligtvis kommer att göra det igen. Samtidigt har han förmågan att få kvinnorna att känna sig utvalda och speciella och de blir helt galna av honom. Visst finns det en hel del sanning i det där, men det känns ändå som en bisarr historia tycker jag. Visst kvinnor går nog med på en hel del som de egentligen inte vill för männens skull men det känns som om det går för långt. Det bästa i boken är egentligen Lola som flyr ut på landet för att komma ur sin hjärtesorg och där skapar ett för henne helt främmande liv. Men som visar sig vara helt underbart och hin blir kompis med alla och lever ett riktigt "på landet" liv. Där hittar hon också kärleken (inte helt oväntat). Det gör ju alla personerna i boken på ett eller annat sätt. En annan av de misshandlade kvinnorna har blivit alkoholist och det är också en kamp man får följa. Men alla delar slutar egentligen lyckligt. Utom för den här mannen förstår, och för hans nya fru. Den är dock fängslande och man vill läsa vidare för att se vad som händer, jag tycker dock inte om talspråket som finns i dagboksanteckningarna (eller vad man ska kalla det). Jag tycker inte att det riktigt hör hemma i den här typen av bok faktiskt. Men den får 3/5 av mig.