Lyckan är en sällsam fågel

Boken var till en början seg och lite svår att komma ini. Men den tog sig väldigt mycket mot slutet. Boken handlar om en man - Charles - som jobbar som arkitekt, mycket utomlands och han bor med sin sambo och hennes dotter i Paris. Inledningsvis får man reda på att förhållandet inte är det bästa och att han jobbar på att behålla en bra relation till styvdottern. Men han inser samtidigt att den lättaste vägen till hennes hjärta är genom pengar och presenter. Ganska tidigt i boken får han ett brev från en gammal kamrat med innebörden att kompisens mamma har avlidit. Det tar ganska lång tid innan man verkligen förstår det riktiga sammanhanget mellan Charlees och kompisens mamma. Men när man får det är det en riktig kärlekssaga man får ta del av. Tyvärr så går den fel flera gånger på vägen och det slutar med att Charles inte ens har kontakt med henne, något som han ångrar bittert. Det är mycket som dyker upp på vägen och man får ta del av en relationn som var allt annat än förväntad och ett liv som är utöver det vanliga. Huvudpersonen går ner sig och han vet till slut inte vart han ska ta vägen i världen. Han träffar Kate, som han träffar när han till slut efter mycket om och men besöker Alexis, sin gamla kompis (som han inte heller har någon kontakt med längre). Det uppstår kärlek men det känns mer som om Charles blir kär i vad livet kan innebära och att han inser vad han har missat och vad man istället borde ägna sig åt. Det är ett nytt liv som tar form och det blir lite komplikationer. Men det är en fantastiskt fin kärleksberättelse och det ger en ny dimension till vad det betyder att leva. Kate är en mästare på att överleva och på att ta tillvara på vad livet har att erbjuda. Jag blir glad när jag läser den här boken (iallafall i slutet) Den är dessutom lite underfundigt berättad där författaren går in i bland och gör små kommentarer och i vissa fall avslutar trådar som löper ut från berättelsen. Den får 4/5 av mig.